Omtanke 1
god man, ombud och så vidare. Skatteverket kan oc
kså kontrollera familjesituationen, arbete, sociala medier och flytt. Anmälan om flytt till ny adress kan skickas i samma kuvert som ansökan. Den nya adressen får ju inte komma ut under en utredning. FÖR ATT FÅ skyddad folkbokföring måste den skyddade flytta till en annan adress och man är skyldig att uppge den nya adressen till Skatteverket. Alla som bor under samma tak bör ha samma skyddsnivå, så barnen som bor med den skyddade får också skyddad folkbokföring. »Jag brukar säga att sekretessmarkering är som grus i maskineriet och skyddad folkbokföring är stenkross« – Vid gemensam vårdnad om ett barn kan det ibland vara svårt att upprätthålla skyddet om det är så att hotet utgörs av den ena föräldern. Det kan också uppstå väldigt svåra situationer, till exempel i samband med av socialtjänsten beslutade umgängen. Det blir då orimligt stor press på barnet att inte röja den ena föräldern i kontakt med den andra, säger Lasse Mattila. Nu har vi ju både Barnfridsbrottet, att det är straffbart att låta barn bevittna brott i nära relation och Barnkonventionen som lag. Jämställdhetsmyndigheten menar att barns rättigheter behöver stärkas och tillvaratas i högre grad. Att barnrätten ska gå före föräldrarätten vad gäller barn som utsätts för våld och barn som lever med våld. – Ja, är det verkligen rimligt att förövaren ska kunna ha fortsatt vårdnad om barnet? Hur upplever barnet det? Det finns också många sammanhang där skyddade personuppgifter kan röjas till den vårdnadshavaren som utgör hotet, säger Cicki Malmström. Hon vill också understryka att det inte alltid bara är adressen som måste skyddas. – Det gäller att se hela bilden och vara noga med vilka uppgifter som till exempel skrivs in i en journal. I ett ärende som jag kom i kontakt med gjordes en vårdnadsutredning där mamman också har en vuxen dotter som lever med skyddade personuppgifter. Dottern bor inte hos mamman men vistas en del hos henne. I själva vårdnadsutredningen tar man med uppgiften om dottern och beskriver även i vilket rum hon sover vid besöken hos mamman. Det är som att skriva att skyddspersonen handlar på ICA Maxi klockan 16 fredagar och onsdagar. Det är också mycket som skyddspersonen måste tänka på. Man bör till exempel vara mycket försiktig på sociala medier och se till så man inte figurerar med sitt namn på internet i olika sammanhang. JUST VID VÅLD i nära relation är det extra svårt att skydda sig eftersom den som utgör hotet vet mycket om den utsatte; intressen, rutiner, arbetslivserfarenhet, familj, vänner, tidigare arbeten, medicinska problem, barnens aktiviteter och så vidare. – Man kan mista sitt skydd om man inte är aktsam eller inte bidrar själv till att minska risken för hot. Det var till exempel en som var väldigt aktiv i olika föreningar och hamnade i olika föreningsprotokoll som gick att finna på nätet, berättar Cicki. Hon är själv väldigt restriktiv med sociala medier och delar till exempel aldrig några efterlysningar, inte ens på husdjur. Detta då den typen av efterlysningar kan vara sätt för en förövare att hitta den utsatte. – Det var en förälder som efterlyste sitt barn på Facebook och uppgav att barnet inte hade kommit hem från skolan. Det fick stor spridning, men barnet hade skyddade personuppgifter just utifrån hotbilden från den föräldern. Du kan aldrig veta uppsåtet bakom en sådan efterlysning. Det kan också finnas personer som säger att barnen har skyddade personuppgifter, men att uppgifterna inte stämmer. Det går alltid att kontakta en skyddshandläggare på Skatteverket för att ta reda på aktuell skyddsstatus. Det är alltid bra att göra en risk- och skyddsbedömning där man kartlägger potentiellt riskfyllda situationer. En sådan kartläggning kan till exempel omfatta den skyddades kontakter med olika samhällsaktörer, såsom skola/arbete, familj, vårdcentral, apotek, tandläkare, optiker, affärer, träning, bank, boende, sociala medier och så vidare. Cicki Malmström, Registerskydd, arbetade på Skatteverket i närmare 30 år. Lasse Mattila, Registerskydd, har sin yrkesbakgrund inom både socialtjänsten och som skolkurator. – Vi skulle önska att minst en person, gärna flera, i varje verksamhet hade spetskompetens om skyddade personuppgifter. Sedan är det bra om inte alltför många i verksamheten har behörighet att se skyddade personuppgifter, men det ska inte heller vara för få så det blir sårbart. Många är också osäkra på de egna rutinerna eller om det finns några. Det är viktigt att lyfta frågan, se över vilka rutiner ni har och håll dem levande, avslutar Lasse Mattila. ● www.ssil.se | 41 FOTO: ULF MICHAL FOTO: ULF MICHAL