Tidningen Energi 1
Under 1960talet, i en tid där efterfrågan på el
ökade konstant för varje år, beslutade ett konsortium bestående av bland annat Sydsvenska Kraftaktiebolaget, senare Sydkraft, att bygga Karlshamnsverket. Elproduktionen i södra Sverige var tvunget att snabbt byggas ut och eftersom varken nya vattenkraftverk eller kommersiell kärnkraft sågs som realistiska alternativ föll valet på oljeeldad kraftproduktion. Halvön Stärnö vid Karlshamns hamn bedömdes, utifrån olika kriterier, som en lämplig plats. – Marknaden var då reglerad och Sydkraft, som ansvarade för balans och reservkraft i södra delen av Sverige, valde att bygga ett flexibelt kondenskraftverk för daglig start och stopp, och snabba effektändringar. – Redan från början byggde man alltså in funktioner som krävs i en anläggning som reglerar och balanserar elnätet, säger Henrik Svensson. Kondenskraftverket byggdes i tre identiska block, vars centrala delar består av en stor panna, turbiner och en generator. I turbinhallen, som ligger 13,65 meter över normal havsvattennivå, finns tre turbinhus från Brown Boveri, senare ABB, i välbevarad 1960talsdesign. V id hallens ena långsida, i nivå med varje turbinhus, löper stora vertikala schakt med tre enorma – 34 meter höga – ångpannor som är fästa i taket. Björn Magnusson, som är kommunikationsansvarig vid Karlshamnsverket och som guidar runt i anläggningen, berättar entusiastiskt att det går att ta hissen ner till våningsplanet på 2,65 meter över normal havsvattennivå och promenera under de stora pannorna. – Då har du 3 000 ton över dig, eller snarare 5 000 ton om vi räknar med det vatten som cirkulerar i pannans rör. Anledningen till att pannan bara är fäst i en riktning är för att den expanderar 16 centimeter vid full last på grund av den omfattande värmeutvecklingen. – Det finns ett par kritiska moment när vi kör igång ett block, och metallexpansionen är en av dem. Det är också den process som begränsar hur snabbt vi kan skicka ut el till elnätet. Vid varje panna sitter 17 brännare, samt en reserv, som vid full drift förser pannan med 70 000 liter eldningsolja i timmen. Värmen som bildas när oljan förbränns hettar upp vattnet till ånga som via ångledningar driver blockets fyra turbiner. Dessa driver i sin tur en generator som alstrar el. Samtidigt som elen transformeras och överförs till det svenska stamnätets 400 kVledningar passerar ångan en kondensor. Kylvatten från havet omvandlar ångan till vatten som går tillbaka in i pannan. – Det låter enkelt, men vi får inte glömma bort att det är en äldre och komplex anläggning där mycket kan gå fel. Även om vi har automatiserat och digitali26 NR 1 2023 TIDNINGEN ENERGI serat flera processer, bland annat styrsystemen i Block 2 och 3, är det fortfarande många moment som kräver manuell styrning, förklarar Henrik Svensson. – 2015 valde vi att pensionera Block 1 som då hade flest drifttimmar av våra block. Istället för att montera ner blocket använder vi nu dess komponenter som reservdelar. Sverige ska vara glada att verket finns kvar. Henrik Svensson, kraftverkschef, Karlshamnsverket U nder kraftverkets första år användes det som baslast, men i takt med att kärnkraften blev färdigbyggd under 1980talet övergick anläggningen till att vara ett renodlat topplast och reservkraftverk. Kraftverkets produktion sjönk och några år efter avregleringen till en energy onlymarknad 1996 insåg Sydkrafts ledning att det inte skulle vara lönsamt att driva anläggningen vidare. – I den marknadsmodell vi har är det ingen som har ansvar för att det ska finnas reservkraft, utan marknadens ansvar är strikt ekonomiskt. Det togs ett beslut att stänga kraftverket 1999. – När detta kommunicerades till myndigheter inleddes en process som slutade med att verket överlevde och en effektreserv infördes 2003. Sedan dess ingår Karlshamnsverket i den svenska effektreserven som genom åren har krympt och nu enbart utgörs av Unipers kraftverk. Enligt avtalet med Svenska kraftnät har det statliga affärsverket, vid händelse av effektbrist, full rådighet över 562 MW av verkets totala kapacitet på 660 MW mellan den 16 november och den 15 mars. – Fram till år 2021 var det flera år där vi i princip stod Du har 5 000 ton vatten ovanför dig om vi räknar med vattnet i pannans rör. Björn Magnusson, kommunikationsansvarig, Karlshamnsverket stilla året runt. Samtidigt som vi fick väldigt lite information om hur anläggningen mådde rent tekniskt, urholkades personalens kompetens, berättar Henrik Svensson. – Personalstyrkan minskade och vi fick utbilda underhållspersonal för att sköta delar av driften. De senaste åren har vi kunnat återta kompetens och tagit beslut att utöka organisationen med nio tjänster. Karlshamnsverket, som i dagsläget har 63 medarbetare, är bemannat dygnet runt. Under effektreservens avtalsperiod har Svenska kraftnät tre beredskapsnivåer. Utgångsläget är en beredskapsnivå på 14 timmar, vilket avser den tid som det tar att gå från ett stillastående kraftverk till ett kraftverksblock i drift. Nästa nivå är två timmar. Då hålls den stora pannan varm med hjälp av pannpumpar eller brännare, och varmluft används för att värma turbinerna. Vid den sista nivån körs blocket på tomgång. – Generatorn är då fasad mot elnätet och det matas ut 40 MW, vilket är vår minsta last. Behövs det kan vi väldigt snabbt gå upp i full drift. Vid alla starter finns en viss spänning i luften. Förra året gjorde vi totalt 84 starter. Utanför avtalsperioden, när Karlshamnsverket