Tidningen Energi 1
Vindkraft Den svenska elproduktionen måste fördub
blas till 2045 för att klara energiomställningen. På kort sikt kan vindkraften växa mest, men långa tillståndsprocesser sätter käppar i hjulet. Sverige är näst sämst i Europa när det gäller tillståndstider för vindkraft. Vad beror det på? TEXT: MARTIN BERG SVERIGE I BOTTEN E Staten borde tala med en röst. Tomas Hallberg, ansvarig för tillståndsfrågor, Svensk vindenergi 32 NR 1 2023 TIDNINGEN ENERGI nergiomställningen i Europa har accelererat ytterligare efter den ryska invasionen av Ukraina. I pipen ligger omfattande satsningar på förnybar energi. EU:s mål är att vindkraft ska stå för 43 procent av EU:s elanvändning till 2030 (mot 15 procent idag). Och för att klara detta vill man skynda på ländernas tillståndsprocesser. I Sverige kräver omställningen stora mängder ny el, troligtvis en fördubbling till 2045, till cirka 330 TWh enligt Energiföretagens nya scenarier. Och även om rege ringen har öppnat upp för ny kärnkraft är det den land och havsbaserade vindkraften som har förutsättningar att fortsätta byggas ut snabbt. Men det finns ett aber: tillståndsprocesserna. I en färsk rapport från det brittiska konsultföretaget Ember är Sverige näst sämst i Europa när det gäller tillståndstider – bara Kroatien ligger efter. I Sverige ligger den genomsnittliga tiden för tillståndsprocesser för vindkraft på 110 månader, eller nio år. för vindkraft på i Sverige. Det är 86 månader för länge om Sverige ska följa den maxgräns på 24 månader som EU vill se i det andra förnybarhetsdirektivet (RED II) som implementerades för två år sedan. Tomas Hallberg, som arbetar med tillståndsfrågor på Svensk vindenergi, menar att en av orsakerna till att tillståndsprocesserna blir så långa är mängden myndigheter som ska yttra sig. – Jag tror att man skulle kunna samla ihop alla myndig heters yttranden så att staten talar med en röst. Givetvis med sina respektive myndighetsintressen i åtanke, men också med tanke på vikten av att minska koldioxidutsläppen och möta en dubblerad efterfrågan på el, säger Tomas Hallberg. Samtidigt har Miljöbalken blivit ett lapptäcke och oerhört många aspekter ska täckas in, menar han. – Man ska också komma ihåg att den är skriven i en annan tid när klimatproblematiken inte var lika akut. Praxis har utvecklats under årens gång, och praxis tar tid att ändra. – Det har visat sig svårt att få in klimatargumentet.