Tidningen Energi 1
Det är generellt mer uppstyrt i övriga Europa. St
aten har en mer aktiv roll i var de kan byggas och sedan anordnar man i vissa fall en auktion. Lars Andersson, Energiföretagen Ä Många vill se ett snabbspår, men problemet är själva processen. Nicklas Skår, jurist, Svenskt Näringsliv ven Nicklas Skår, jurist på organisationen Svenskt Näringsliv och expert på tillståndsförfaranden, lyfter fram miljöbalkens utformning. Han menar att en stor skillnad mellan tillståndsprocesserna i Sverige och på kontinenten är att den svenska miljöbalken inte har några avgränsningar. Konsekvensen blir att det tar väldigt lång tid att utreda och svårt att förutse utgången av en process. – Det finns mer eller mindre inga begränsningar för vad en part kan plocka in i en miljöprocess. För vindkraften är det visserligen något mer begränsat än i ett industriprojekt, men en vindkraftspark kan komma i kontakt med ett Natura 2000område, med renskötsel, med art och habitatdirektivet, bullerregler och med kulturskydd etc. Myndigheter vill utreda allt så långt det är möjligt för att säkerställa att det inte finns någon risk över huvud taget. Nere på kontinenten är man mer pragmatisk i tillståndsprocessen, menar Nicklas Skår. – Man avgränsar och förenklar i högre utsträckning och tittar inte på allt. Det blir en mer koncentrerad process där man sätter upp ramar för vad som kan anses vara rimligt och relevant att anföra i en process. Inte som i Sverige där i princip allt kan flöda in i den. Han menar att det är så svårt att snabbt förändra och öka hastigheten i tillståndsprocesserna. – Det finns ingen ”quick fix”. Många vill se ett snabbspår etc men problemet är själva processen och att den idag är så överlastad. Lars Andersson, ansvarig för vindkraft på EnergiOm det finns ett riksintresse utpekat av EU kan det spela roll. Emma Wiesner, EU-parlamentariker, Centerpartiet företagen, menar att den svenska processen skiljer sig från många europeiska länder. Här har vi en miljöprövning som i princip vem som helst kan överklaga. – Det är generellt mer uppstyrt i övriga Europa. Staten har en mer aktiv roll i var de kan byggas och sedan anordnar man i vissa fall en auktion. Vi har ett öppnare system. Här kan en aktör söka tillstånd i princip var som helst men måste då gå igenom en tillståndsprocess. Samtidigt har EU höjt målen för andelen förnybar energi från 20 procent i det första förnybarhetsdirektivet (RED I) som presenterades 2009 till 45 procent i RED III som lades fram sommaren 2022. De europeiska politikerna är så klart medvetna om att tillståndsprocesserna är en hämsko. Därför har man lagt fram flera förslag på hur de kan snabbas på. I det reviderade förnybarhetsdirektivet (RED II) som började gälla sommaren 2021 introducerade man kravet på att tillståndsprocesserna för förnybar energi ska ha en kontaktpunkt för hela tillståndsförfarandet samt en maximal tidsgräns på två år. M en ett EUdirektiv, till skillnad från en förordning, ger stor flexibilitet till medlemsländerna i hur man ska uppnå de mål som läggs fast. Ett direktivs mål är bindande, men hur man tar sig dit är upp till varje land, konstaterar Emma Wiesner, medlem i Europaparlamentet för Centerpartiet. EU kan helt enkelt inte sätta sig över miljöbalken eller de svenska överklagningsprocesserna i just det här direktivet. – Därför formulerar man sig som att detta är vad vi vill, men vi respekterar att ni har nationella lagar att rätta er efter, och det är därför det är så svårt att hitta en gemensam lösning, säger Emma Wiesner. Pia Pehrson menar att Sveriges implementering av RED II blev urvattnat. – Direktivet syftar till att få till en ”onestopshop” för tillstånd för förnybar energi inom fasta tidsfrister. Men i Sverige har detta genomförts som en ren vägledningshjälp från Energimyndigheten. Det är således fortsatt en radda olika myndigheter och domstolar som ska pröva tillståndsansökningar för anläggningar för förnybar energi. Och tidsfristen på max två år är satt utifrån när en komplett ansökan lämnas in till den berörda myndigheten. – Den inkluderar inte kompletteringsrundor av tillståndsansökan och dess bilagor eller överklagandeprocesser. Det kan ta flera år, menar hon. TILLSTÅNDSPROCESSENS STEG 1 Överenskommelser med markägaren. 2 34 NR 1 2023 TIDNINGEN ENERGI Utredningar – undersökningar av det potentiella projektområdet och inledande kontakter med nyckel intressenter. (1–4 år) 3 Samråd – myndigheter, närboende och andra berörda 4 kan ställa frågor och bidra med information som sammanställs i en samrådsredogörelse som ingår i ansökan. (1,5–3 år) Ansökan och MKB – ansökan om miljötillstånd lämnas till miljöprövningsdelegationen på Länsstyrelsen, där även en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår.