Tidningen Energi 1
EU:S FÖRNYBARHETSDIREKTIV EU:s förnybarhetsdirekt
iv (RED) har reviderats ett flertal gånger med nya målsättningar. I RED II har EU försökt införa åtgärder som kan förkorta tillståndsprocesserna kopplade till utbyggnaden av förnybar energi. I nuvarande RED III föreslås målet för förnybara energikällor att höjas till 45 procent till 2030. Utredningarna Rätt för klimatet (SOU 2022:21) och Om prövning och omprövning– en del av den gröna omställningen (SOU 2022:33) har varit på ute på slutlig remiss under det senaste året. Båda innehåller förslag för hur tillståndsprocesserna för förnybar energi kan effektiviseras. Regeringen tittar just nu på vilka skarpa förslag baserade på utredningarna som kan bli propositioner. F 5 ilip Vestling, kansliråd på energienheten som är en del av Klimat och näringslivsdepartementet, konstaterar dock att det här är en tolkningsfråga. – Man kan läsa in olika i vad en kontaktpunkt ska vara och Svensk vindenergi vill ha någon som håller i själva prövningen, medan den svenska regeringen bedömt att det räcker att ha en mer informationssamlande och informationsspridande kontaktpunkt är vad som efterfrågas. Samma sak gäller för tidsgränsen på två år. – Från en projektörs perspektiv börjar väl tillståndsprocessen när det första samrådet hålls, men så ser det inte ut i vare sig europeisk eller svensk lagstiftning, konstaterar Filip Westling. Precis innan jul höjde EU:s ministerråd temperaturen i frågan. Då beslutade man att medlemsstaterna ska utse fokusområden för utbyggnaden av förnybar energiproduktion. Områden som också ska få status av överordnat allmänintresse. En mycket skarp signal på att man vill se en snabbare utbyggnad av förnybart, menar Emma Wiesner. Hon tycker visserligen att ministerrådets förslag är komplext och svåröverskådligt, just för att de juridiska förutsättningarna är så olika från land till land, men samtidigt tror hon att förslaget om ett överordnat intresse kan göra skillnad. – Jag gissar att det kan bli som motsvarande ett riksintresse och därmed kan det få en viss betydelse. Miljöbalken väger olika intressen mot varandra och om det finns ett riksintresse utpekat av EU kan det spela roll i den samlade bedömningen. Kommunal tillstyrkan –innan miljötillstånd ges måste kommunen säga ja till projektet. (ca 1 år) 6 Miljöprövning – miljöprövningsdelegationens beslut kan överklagas till nästa instans, Mark- och miljödomstolen, vars dom i sin tur kan överklagas till sista juridiska instans, Mark- och miljööverdomstolen. (2–5 år) 7 Prövning för nätkoncession – nätkoncession (tillstånd för elnät) söks hos Energimarknadsinspektionen. (1–2 år) Först därefter börjar arbetet med detaljprojektering (1 år) och upphandling (1 år) innan investeringsbeslut och slutligen byggnation, som vanligtvis tar 1–3 år. Källa: Svensk vindenergi, Vattenfall TIDNINGEN ENERGI NR 1 2023 35 FOTO: SHUTTERSTOCK