Tidningen Energi 1
Hållbarhet Stålindustrin ska testa biokol I Bioko
l skulle kunna ersätta en del av det fossila kolet som används i järn och stålindustrin. Energimyndigheten finansierar nu ett projekt för att utveckla en ny metod för att producera biokol i befintliga fjärroch kraftvärmepannor. Sverige finns det idag ingen storskalig produktion av biokol som uppfyller järn och stålindustrins krav. Men 2022 beviljade Energimyndigheten ett projekt för produktion av biokol som ersättning för fossilt kol vid stål och järntillverkning. Tanken är att biokol ska kunna produceras i befintliga kraft och fjärrvärmepannor med fluidiserad bädd. Det finns ungefär 120 pannor av den typen i Sverige och de lämpar sig särskilt bra för omvandling av biomassa och avfall till biokol. – Om vi skulle kunna använda en mindre andel av dem till att även producera biokol skulle vi kunna förse stora delar av vår inhemska stål och järnindustri med ett alternativ till fossilt kol. På det sättet tar vi vara på redan befintlig infrastruktur och outnyttjad kapacitet, säger professor David Pallarès på Chalmers som är projektledare. Principen för att producera biokol är egentligen relativt enkel. Det handlar om att värma upp biomassa och det som blir kvar är biokol – men det är tillämpningen som är komplicerad. Stål och järntillverkning ställer höga krav på biokolet, berättar David Pallarès: – Vi behöver ”skräddarsy” det biokol vi tar fram så att det liknar egenskaperna hos det fossila kolet som används idag vid järn och ståltillverkningen. Det finns många frågetecken om hur anläggningen ska drivas för att vi ska kunna få fram de INDUSTRIKLIVET STÖDJER BIOKOLPRODUKTION Energimyndigheten har gett 12 miljoner kronor i stöd till forskning om produktion av biokol inom ramen för Industriklivet. Projektet ska utforska möjligheten att producera biokol i kraft- och fjärrvärmepannor. I projektet ingår Chalmers, Eon, BioShare, LTU, Rise, Höganäs och SSAB. 38 NR 1 2023 TIDNINGEN ENERGI Vi behöver ’skräddarsy’ det biokol vi tar fram så att det liknar egenskaperna hos det fossila kolet. David Pallarès, professor på Chalmers egenskaper vi eftersträvar samt för att separera biokolet från bäddmaterialet. Målet är att ta fram en flexibel process för implementering i stor skala. Konceptet bygger på att de befintliga pannorna fortsätter att leverera värme, ånga och el men byggs på med en kopplad mindre bädd som producerar biokol. Under de sex månader som projektet har pågått har forskningsteamet bland annat jobbat med en lösning för att särskilja bio kolet från aska och sand i pannan. Bio kolet ligger nämligen inbäddat mellan aska och sand i botten på pannan, berättar David Pallarès. – Vi har hittat en metod som verkar fungera bra. När man blåser in luft underifrån börjar sanden bubbla och under rätt förutsättningar flyter biokolen upp, för kolet är lättare än sanden. Om forskarna får fram ett biokol med egenskaper som kan fungera, är tanken att det därefter ska testas i produktionsprocesser vid både Höganäs och SSAB. Det finns flera fördelar för värmeverken om tekniken fungerar. Kraft och fjärrvärmeverk kan utnyttja mer av pannornas kapacitet i stället för att gå på mellanlast eller stå stilla på sommaren. Då kan anläggningen få förlängd driftstid och last där värmen kan användas för att producera biokol istället. – Om vi får till ett biokol av den här typen blir kostnaderna låga eftersom det kan göras i befintliga pannor med en relativ liten påbyggnad. Bränslekostnaden är också relativt låg sett till priset av slutprodukten, säger David Pallarès. – Det här skulle också kunna bli en möjlighet för kraft och fjärrvärmeverk att expandera – biokolet kan bli ”ett ben” till att stå på. MARIE KOFOD-HANSEN FOTO: HÖGANÄS