Tidningen Energi 1
A tt åka hiss i Ukraina i dessa dagar kan vara et
t äventyr. Det är slutet av december 2022 och jag åker – med hjärtat i halsgropen – upp till mina vänner Anneta och Jurij, vars lägenhet ligger på nionde våningen i en förort till miljonstaden Lviv i västra Ukraina. Klockan är två på eftermiddagen och vi befinner oss – enligt schemat som alla har fått – i rutan ”el kan finnas men vi garanterar inte hur länge”. Skulle hissen stanna mellan våningarna kan man ringa till en särskild tjänst. Då kommer servicepersonal och förflyttar hissen till närmaste våningsplan. Jurij visar tidtabellen för eltillförseln: – Just nu har vi två perioder under dygnet som elen är på – 5 till 9 på morgonen och 19 till 23 på kvällen. Plus en ”kanskeperiod” under fyra timmar mitt på dagen, säger han. Klockan fem på kvällen blir det mörkt i lägenheten och elberoendet blir uppenbart – belysningen är borta, centralvärmen och vattentillförseln försvinner liksom internet och mobiltelefoni. Men Anneta och Jurij har vant sig nu. – Vi har skaffat oss batterilampor och paraffinljus och samlar vatten när elen är på. Gas i spisen finns så vi kan laga mat, säger Anneta. I centrala Lviv träffar vi Vasyl Prusak som är expert och konsult inom energiområdet. Han hjälper både företag och kommuner att projektera och bygga el och värmeanläggningar. – Egentligen har vi just nu mer energi än vi behöver i Ukraina, även efter ockupationen och avstängningen av kärnkraftverket i Zaporizhzhia. En stor del av industrin står stilla och flera miljoner människor har lämnat Ukraina, så behovet av el, gas och värme har minskat, säger Vasyl Prusak. Han visar runt i sitt lilla kontor där han, som många andra, skaffat sig en liten enkel vedpanna. – I oktober började ryssarna beskjuta transformatorstationer. Bara i närheten av Lviv blev tre stationer utslagna, vilket destabiliserat elnätet och tvingat oss att stänga av elen. Just nu är 40 procent av alla transformatorstationer i landet förstörda, berättar Vasyl Prusak. Återuppbyggnaden av dessa stationer startar direkt, men det är ett svårt arbete på grund av materialbristen. – Det finns inga reservtransformatorer och de tillverkas inte i Ukraina. Just sådana stationer som vi behöver finns inte heller att köpa utomlands utan måste först beställas och sedan tillverkas. Och det tar tid. Istället måste nätteknikerna leta efter möjligheter att koppla runt elledningar. Fjärrvärmedistributionen utgör ett särskilt problem Roma och hennes dotter Daria sätter igång en bensindriven elgenerator under ett elavbrott. Att laga mat idag i Ukraina kan kräva en batterilampa. i miljonstaden Lviv, där merparten produceras av ett stort gasverk, Tec 1, samt runt 100 små lokala värmeverk. – Vid elavbrott upphör varmvattnet att pumpas ut vilket skapar risk för att ledningarna kan frysa och i värsta fall spricka om det är minusgrader. Som tur är har vintern varit ganska varm än så länge, konstaterar Vasyl Prusak. Han påpekar att både hushållen och det civila samhället i övrigt är förberedda för än värre situationer – total blackout och även avsaknad av gas. – Både hushåll och institutioner har skaffat sig bensin eller dieseldrivna elgeneratorer. Det gäller att hela tiden bunkra rejält med vatten och ha åtminstone 20 procent av sina pengar i kontanter, eftersom kortterminaler och bankomater inte fungerar vid strömavbrott, säger Vasyl Prusak. TIDNINGEN ENERGI NR 1 2023 41 FOTO: STRINGER/TT