Tidningen Energi 1
Stadsledningen i Stryj har köpt flera dieseldrivn
a elgeneratorer för att säkra vatten och värmedistribution under elavbrott. Träflis, som är billigare än gas, används ofta som bränsle i vedpannor i staden Stryj. Så fort bombningarna av energiinfrastrukturen startade började vi köpa dieseldrivna elgeneratorer. Oleg Kanivets, borgmästare i Stryj – Vid total blackout, under längre tid än 3–4 dagar, rekommenderas de som kan att flytta till landet där man ofta eldar med ved. Annars kan man söka skydd och värme i institutioner, som biografer, eller i särskilda centra där det finns el, värme, mat och dryck. Maksym Prusak, energiexpert och konsult, anser att tidiga investeringar i den ukrainska energisektorn innebär bra affärer i framtiden. D 42 NR 1 2023 TIDNINGEN ENERGI agen efter åker vi till Stryj, en stad med 60 000 tusen invånare, åtta mil söder om Lviv. I en by strax utanför bor Roma med sin mamma Oxana och sin elvaåriga dotter Daria i ett litet hus. Klockan är fem på kvällen och det är mörkt i deras hus och kolmörkt i hela byn. Roma sätter igång en bensindriven elgenerator (4 kW) och huset lyses upp. Anläggningen räcker till belysning, till att få värme ut i elementen från gaspannan i källaren, till kylen och frysen samt till internetmodemet. Den kan även driva pumpen i den åtta meter djupa vattenbrunnen i trädgården. Roma köpte generatorn innan bombningarna av elinfrastrukturen började i oktober och betalade då 45 000 hryvnia (15 000 kronor) för den. Alla familjens besparingar gick åt till det inköpet. – Idag kostar samma generator 100 000 hryvnia och det är två månaders väntetid, berättar hon. Roma brukar använda generatorn under ett par timmar åt gången. Bränslet går att köpa på närmaste bensinstation och kostar cirka 20–30 kronor för en timmes användning. Detta kan jämföras med deras totala kostnad för gas (uppvärmning, varmt vatten, spis) och el på 600–700 kronor per månad under den kalla årstiden och 100–120 kronor sommartid. Roma, som är kulturarbetare, tjänar i snitt 2 000 kronor efter skatt medan hennes mamma Oxana, som är ögonläkare och jobbar halvtid, också tjänar kring 2 000 kronor efter skatt, så det är en tuff ekonomisk situation för familjen. På Darias skola finns, enligt schemat, ingen el från klockan 9 till 13 tre dagar i veckan. – Det kan bli ganska mörkt i klassen, även på dagen under den här årstiden. Det är svårt att läsa och skriva, säger hon. Ännu värre blir det när det är flyglarm, som kan komma flera gånger i veckan och numera kan vara i flera timmar. Då får samtliga 120 elever söka skydd i ett ganska litet källarutrymme.