Tidningen Energi 1
DET LJUSNAR FÖR KÄRNKRAFTEN Regeringen vill stors
atsa på kärnkraft och har lagt fram flera konkreta förslag för att underlätta för nya investeringar. Men hur ser aktörerna i branschen på förslagen och vad krävs för att de ska börja bygga ny kärnkraft? Tidningen Energi har pratat med Vattenfall, Fortum och Kärnfull Next. TEXT: LINUS OLIN FOTO: VATTENFALL A 44 NR 1 2023 TIDNINGEN ENERGI tt satsa på mer kärnkraft har varit en av den nya regeringens viktigaste prioriteringar. Under hösten lade man bland annat fram förslag om att det ska bli möjligt att kunna bygga kärnkraft på fler platser än i dag och att begränsningen på tio reaktorer tas bort. I Tidöavtalet, ringar i transmissionsnät för att leverera el till användare som befinner sig längre bort än användare som är nära. Därför är det rimligt att försöka placera Sveriges nya elproduktion i närmare anslutning till var den här ökningen av elbehoven sker, säger Christian Sjölander. Desirée Comstedt tillägger att SMR i nära anslutning till exempelvis tung industri också kan leverera andra sorters tjänster, till exempel vätgas och fjärrvärme. som regeringen tecknat med Sverigedemokraterna, finns också många fler förslag, till exempel att erbjuda kreditgarantier på upp till 400 miljarder kronor till aktörer som vill bygga kärnkraft. Men hur ser aktörerna i branschen på förslagen? Tidningen Energi har talat med Desirée Comstedt, affärsutvecklingsansvarig för kärnkraft på Vattenfall, Christian Sjölander, medgrundare på kärnkraftsprojekteringsbolaget Kärnfull Next, samt Anton Steen, ansvarig för Public affairs på Fortum. En av regeringens mer uppmärksammade mål är att öppna upp för reaktorer på fler platser än vid dagens tre anläggningar. Skälet är att ny kärnkraft under den närmaste framtiden till stor del lär handla om små modulära reaktorer (SMR:er) snarare än storskaliga anläggningar. För även om det kan vara praktiskt att bygga SMR:er vid sidan om de befintliga kärnkraftverken – eftersom infrastruktur och kompetens redan finns på plats – så är de i många fall mer effektiva om de placeras närmare slutanvändarna, enligt Christian Sjölander: – Dels beror det på att den geografiska fördelningen av de svenska elbehoven håller på att förändras kraftigt jämfört med när de befintliga kärnkraftverken planerades, till exempel i och med de stora industrietableringarna i Norrland. – Dels har vi det faktum att det krävs större investeReglerna måste anpassas för ny teknik och prövningarna måste gå snabbare. Desirée Comstedt, affärsutvecklingsansvarig för kärnkraft på Vattenfall A Jag tror att ett par av våra projekt blir publika i år. Christian Sjölander, Kärnfull Next tt lagstiftningen stöps om för att möjliggöra för kärnkraft på fler platser är en sak. Men kommer det gå att få invånarna i nya kommuner att acceptera kärnkraftverk i sina närområden? Christian Sjölander tycker att detta är en central fråga för branschen att hantera, inte minst i ljuset av hur trögt det går för vindkraftsutvecklare på flera håll i landet. – Något som är positivt är att de nuvarande kärnkraftskommunerna har det starkaste folkliga stödet för kärnkraft i hela landet. Och i april i fjol lät vi Demoskop genomföra en opinionsundersökning med personer i hela Sverige, där två tredjedelar av de svarande var positiva eller neutrala till att få ett kärnkraftverk i sin kommun, säger Christian Sjölander. – Sedan kan det så klart vara en sak att svara på en enkät och en annan sak när det är skarpt läge. Men det finns ändå tecken på att det folkliga motståndet mot ny kärnkraft kanske inte är så stort. Fast branschen måste vara beredd på att arbeta mycket med acceptansfrågor. Desirée Comstedt tycker att regeringen behöver gå i bräschen för att öka acceptansen. – Allmänheten behöver inse att den enorma ökning av elproduktion som vi måste få till under de kommande decennierna kommer att märkas av. Det går inte att undvika. Vi måste ha någon sorts Sverige ABperspektiv på det hela, säger Desirée Comstedt.