WE 1
PROFIL | 2:2017 Ett exempel är vårt sågspån. som
för 20 år sedan utgjorde ett avsättningsproblem. Idag är vi efter framsynta investeringar en av Europas största tillverkare av bränslepellets, som vi använder för att förbättra energibalansen och helt ersätta oljan i våra mesaugnar, men även för att leverera fjärrvärme till Sundsvall. Vi har gått från ett nollvärde av spånet till ett koncernbidrag på 100-150 miljoner kronor per år för SCA. Du kan inte jobba på det här långsiktiga sättet och över tid leverera ett starkt resultat om du inte äger resurserna och har kontroll över hela värdekedjan. Det är också bra ur miljösynpunkt. Genom vårt aktiva skogsbruk i vår växande skog binder vi koldioxid, samtidigt som produkter från skogen kan ersätta alla fossila produkter. I våra industrier utmed Norrlandskusten har vi världens lägsta kolspår. Det är en positiv utveckling, som vi i högsta grad själva har varit med om att bidra till.« Vad händer med utbyggnaden av Östrand – löper projektet enligt plan? »Vårt absoluta fokus är just nu att på bästa sätt fullfölja Östrandsinvesteringen, som är ett jätteprojekt för vilket företag som helst. Vi investerar åtta miljarder kronor för att bygga världens största långfibriga massabruk. Vi har hittills haft en idealisk process och projektet löper enligt plan, såväl kostnads- som tids- och funktionsmässigt. Jag tror att vi får det vi har förväntat oss, mycket därför att vi har valt att själva hantera projektledningen. Genom att använda egna resurser i projektledningen, så breddar vi också erfarenheten hos vår personal, vilket underlättar möjligheten att behålla kompetensen även efter avslutat projekt.« Hur ser du på framtiden för massa? »Vi upplever en mycket positiv marknad, där växande miljökrav och kraven på kvalitet hela tiden ökar attraktionskraften för färsk långfiber. För vår NBSK-massa ser vi en långsiktig marknadstillväxt på en par procent per år, samtidigt som väldigt lite ny kapacitet tillkommer.« Hur ser du på utvecklingen inom papper? Tror du på en ljus framtid här? »Papper är ju inte bara tryckpapper. Globalt ser vi en stadigt ökad konsumtion av mjukpapper och förpackningspapper. » den som kan utveckla attraktiva produkter och hålla i produktivitet och kostnader, finns fortfarande möjligheter att driva en framgångsrik verksamhet.« Förnybar energi börjar bli en stor affär för oss och affärsområdet bidrar till vår lönsamhet.« ULF LARSSON, VD OCH KONCERNCHEF FÖR SCA. Det mer än kompenserar tryckpapperets negativa utveckling. Så svaret på din fråga är ett glasklart ja. Om digitaliseringen påverkar efterfrågan på tryckpapper negativt, så har den med ökad digital handel en positiv effekt på förpackningspapper och kartong. Marknaden för kraftliner är urstark just nu. Inom tryckpapper upplever vi en stadigt minskad efterfrågan på 5-6 procent per år. Vi har förberett oss väl för den utvecklingen genom att avveckla vår tillverkning av tryckpapper i kontinentala Europa. Vi har valt att behålla Ortvikens pappersbruk, som fortfarande efter stängningen av PM 2 är världens sjunde största tryckpappersbruk med en årskapacitet på 765 000 ton. Men vi är inte beroende av standard tidningspapper på Ortviken. Vi har halverat exponeringen mot tryckpapper och skapat en hundraprocentig flexibilitet avseende standard tidningspapper. Vi kan om vi vill fokusera helt på förbättrade papperskvaliteter. Marknadssituationen är utmanande, men tryckpapper är ännu en stor marknad. För Energileveranserna blir ett allt viktigare ben för SCA? »Ja, förnybar energi börjar bli en stor affär för oss och affärsområdet bidrar till vår lönsamhet. Vi lägger här också ned stora utvecklingsinsatser för att hitta nya affärsmöjligheter i det skogsindustriella ekosystemet. Inom vindkraft har vi exempelvis tillsammans med externa partners installerat ny kapacitet motsvarande 2,5 Terawattimmar. Totalt handlar det om investeringar på 20-25 miljarder kronor. Vår roll är att vi först har identifierat marken, där vi via mätningar har undersökt förutsättningarna för vindkraft. Sedan har vi skapat nya affärsmodeller och förberett tillstånd och infrastruktur, där andra energiaktörer har investerat i nya vindkraftverk på vår mark. På så sätt har vi med ett lågt risktagande väsentligt kunnat öka intäkterna och värdet på vår skogsmark.« Hur går det med satsningen på biodrivmedel? »I Obbola har vi satsat 50 miljoner kronor för att i kommersiell skala utvinna flytande biodrivmedel från svartlut. Demonstratorn är så stor att vi bedömer att vi redan efter något år kan värdera om det är en skalbar teknik eller ej. Kan vi få det kommersiellt gångbart, så öppnas intressanta möjligheter, inte minst för Östrand. Det finns värdefulla biflöden i en sådan här processindustri. Även om massaproduktionen under överskådlig tid kommer fortsätta att vara basen i Östrands affär, så är det inte fel om vi i framtiden kan komplettera denna produktion med andra typer av flöden och extrahera andra typer av gröna kemikalier ur processen.« 31