WE 1
UTBLICK | 2:2017 än en tredjedel av det samlade m
arknadsvärdet för det breda aktieindexet Standard & Poor´s 500 (drygt 22 000 miljarder dollar, augusti 2017). Med en annan jämförelse är värdet på de immateriella tillgångarna mer än femton gånger större än Sveriges bruttonationalprodukt och det hamnar inte långt under den samlade bruttonationalprodukten för de tre största EU-länderna – det vill säga Tyskland, Storbritannien och Frankrike. Det går förstås att invända att kopplingen till nationella ekonomier kan vara missvisande. För även de traditionella metoderna att beräkna bruttonationalprodukten har sina brister och det är fullt möjligt att en ekonomisk tillväxt inte framträder fullt ut i den officiella statistiken just på grund av svårigheterna att inkludera informationsbehandling och annan immateriell produktion. En värdering borde vara en självklarhet I vilket fall är det värde – 8 000 miljarder dollar – som sätts på företagens immateriella tillgångar – så högt att det kan framstå som en självklarhet att krav på moderniserade redovisningssystem förs fram med allt större kraft. Risken är stor att kapital annars inte allokeras till sektorer, där förräntningen är störst och att effektivitet går förlorad. Men det finns problem. Det är helt enkelt svårt att ta fram värderingsmodeller som det går att enas kring. Det finns många svårforcerade hinder. » Stötestenarna är dock många och i slutänden krävs inte bara metoder och modeller för redovisning, utan också medarbetare, som har kunskaper och insikt om hur data bearbetas och utnyttjas för den egna verksamheten. Ny kompetens kan behövas, vilket ställer krav på rekrytering och intern utbildning. Den egna organisationen kan behöva ses om för att nå ett snabbare tempo och bättre möjliggöra samverkan mellan olika avdelningar, som finans, marknadsföring, logistik, redovisning. Värderingen av immateriella data är i längden inget som kan undvikas. Flera undersökningar som gjorts visar tydligt att företagen alltmer räknar med att Big Data genererar intäkter på samma sätt som deras produkter och tjänster. Databaser betraktas mer och mer som tillgång som ökar lönsamheten och som kan öppna dörrar till framtida affärsmöjligheter. Stora risker och svårigheter Det kan visserligen vara svårt att sätta en prislapp på Big Data. Men det finns helt klart en betalningsvilja. Utan att dra alltför långtgående och generella slutsatser av just detta exempel är det i alla fall så att USA:s mäktiga underrättelsetjänst NSA, National Security Agency, lagt ut avsevärda belopp för att få del av data från ledande telekom- och IT-bolag. Efter 11 septemberattacken 2001 utvidgade NSA kraftigt en hemlig Vi uppskattar att USA:s företag har dolda immateriella tillgångar – som data, varumärken, copyrights, patent – till ett värde av mer än 8 000 miljarder dollar.« LEONARD NAKAMURA, CHEFSEKONOM VID FEDERAL RESERVE BANK OF PHILADELPHIA 41 telefonövervakning. Som ett led i kampen mot terrorismen ville NSA ha tillgång till data som samlats in om in- och utgående internationella telefonsamtal och även om mejlkorrespondens med utlandet. Flera av USA:s ledande telekombolag lämnade ut information och uppståndelsen var stor när NSA:s hemliga program avslöjades 2005. När Edward Snowden senare, 2013, läckte stora mängder information från NSA via Wikileaks och tvingades till exil i Ryssland blev det också känt att telekombolag som AT&T, Verizon och Sprint tillsammans tagit emot flera hundra miljoner dollar årligen för de tjänster som gjorts till underrättelsetjänsten. Även ledande IT-företag, som Google, Microsoft och Yahoo, uppges ha sålt data till NSA, som därmed getts möjligheter att övervaka och analysera e-post. Händelsen må, som sagt, vara begränsad i sin allmängiltighet. Men den understryker ändå risker och svårigheter i värderingen av data. Lennart Pehrson är författare och ekonomijournalist. Under närmare 35 år har han varit USA-korrespondent för flera svenska tidningar, bland andra Dagens Industri och Svenska Dagbladet.