WE 1
DIGITAL HÅLLBARHET | 2:2017 som utgår från data o
ch därefter förses med lämpliga applikationer. »Detta brukar kallas datacentriska affärsmodeller och innebär en stor skillnad mot dagens applikationscentrerade modeller«, säger Örjan Larsson. Cirkulär ekonomi blir självklart också en bärande del i detta affärsmodellerande. »Förbättrad återanvändning i tillverkningsindustrin kan globalt motsvara drygt 8 000 miljarder kronor per år varje år. De största vinsterna finns i fordonsindustrin – drygt 1 600 miljarder kronor - och i den övriga verkstadsindustrin. Omsatt till material motsvarar det inom bilindustrin upp till 170 miljoner ton stål per år. Förutom besparingar kan utvecklad återanvändning bidra till att minska svårhanterliga och efterfrågedrivna svängningar på materialpriser«, säger Örjan Larsson. Nödvändigt med industriellt samarbete I denna nya värld, där information går att dela över tid och rum, blir ett utökat industriellt samarbete allt viktigare. Inte minst ur hållbarhetssynpunkt. »Tekniken har kraft att ruska om marknaderna ordentligt när småskaliga och distribuerade lösningar blir tillgängliga och i många fall inte kostar särskilt mycket. Att ta idéer till produkter och marknader blir allt enklare«, säger Örjan Larsson. Örjan Larsson höjer dock ett varningens finger för en annan motsatt trend i tiden. »När det för tre år sedan rådde en stor förvirring och osäkerhet, så var företagen mer öppna för att söka samarbeten och lära sig mer av varandra. Nu handlar det mer om att fokusera på sitt genom att göra sina egna affärsmodeller och satsningar. Då riskerar industrin att sluta sig och det vore en mycket farlig utveckling. Därför har industriella samarbetsorganisationer som SSG och PiiA en viktig roll att spela för svensk industri.« Chicken race mellan nationer Tempot i den digitala utvecklingen påverkas i allra högsta grad av industriländernas egna satsningar på digitalisering och innovationssystem i nära samarbete med ländernas industrier. Sådana satsningar görs inte bara i Sverige, utan även i stater som Tyskland, USA, Kina och i de flesta EU-länder – med den skillnaden att satsningarna på flera håll är betydligt större. Örjan Larsson avslutar: »För drygt ett decennium sedan var det de stora företagen, som gjorde sina egna framtidsinvesteringar och de höll distans Örjan Larsson, senior rådgivare och analytiker på forskningsinstitutet Blue Institute. till de offentliga medlen. Det har numera förändrats helt. Med den nära regionala kopplingen mellan nationellt kapital och det industriella kapitalet finns det en stor risk att vi framöver får en nationell strid, där många av de medverkande företagen är globala och agerar på en global marknad. En stat som stoppar in pengar i något förväntas få något tillbaka. Det är en mekanism som riskerar att leda till ett ’chicken race’ mellan nationer, där Sverige måste se till att ta en tätplacering.« 7