BIOINNOVATION 2018 1
TEMATISKA PROJEKT 3D-utskrivna utmaningen finns.
Slammet är inte rent utan består av allt det som spolas ned i våra avloppssystem, exempelvis mediciner och andra ämnen, berättar Daniel Nordgren, Pöyry, som varit projektledare. Ett sätt att rena slammet är att ta det via en förbränningsprocess och det är här den nya metoden utvecklats. – I konventionell förbränning används slam samt andra bränslen från exempelvis hushållsavfall och biobränslen i en förbränningsanläggning. Men det som händer då är att den fosfor som hamnar i askan blir väldigt utspädd. Man vill inte sprida ut den i det skicket utan få den mer koncentrerad, säger Daniel Nordgren. I det här projektet förbehandlades slammet till en slamgranul. – Slamgranulen förbränns sedan och blir till askgranuler. I askgranulen har fosforkoncentrationen ökat och den kan sedan återföras till åkermarken, förklarar Daniel Nordgren. Idag finns flera näringsmedel som granuler på marknaden. Ambitionen är att askgranulen ska efterlikna dessa. – I nästa steg vill vi nå vissa egenskaper hos granulen, exempelvis gällande hållfastheten, berättar Daniel Nordgren. Regelverk en utmaning för fortsatt utveckling Projektet avslutades i oktober 2018 men redan under hösten startade ett fortsättningsprojekt med finansiering från Svenskt Vatten. Det finns vissa utmaningar för den fortsatta utvecklingen, till exempel behövs ett stabilt regelverk. – Det debatteras just nu om vad man ska göra med slammet, framförallt det som inte håller hög kvalitet. Det behövs tydliga regelverk för att stora investeringar ska kunna göras. Ny teknik i samverkan med en stabil finansiering skulle kunna göra det möjligt för oss att se demonstrationsanläggningar inom ett par års sikt, säger Daniel Nordgren. Bra samarbete i värdekedjan – Sammanfattningsvis var det här ett bra projekt där resultaten hakat i varandra. Samarbetet med Umeå universitet, där utrustningen finns och det huvudsakliga experimentet har genomförts, Luleå tekniska universitet, designingenjörer från Andritz samt Sandviken Energi AB och Sandviken Energi Vatten AB, har varit väl fungerande och inneburit att vi har haft en stor del av värdekedjan representerad, berättar Daniel Nordgren. Matias Svenningson är projektledare på Andritz Service som varit med och designat provanläggningen. Han ser positivt på resultaten. – Vi ser att det finns potential att ta detta vidare. Tekniken och kunnandet finns och med viss utveckling är uppskalning möjlig. Nu behövs aktörer som vill skapa en affärsmodell för detta och göra den investering som behövs i en panna för vidare utveckling, säger Matias Svenningson. n proteser baserade på skogens råvaror Foto: Johan Olsson Liselotte Hermansson, Region Örebro och Li Yang, RISE Fakta om projektet Projektet Ny teknik för hållbar och effektiv återvinning av näringsämnen från avloppsslam genom förbränning startade i juni 2016 och avslutades i oktober 2018. Projektledare var Daniel Nordgren från Pöyry och deltagande aktörer var Sandviken Energi AB, Sandviken Energi Vatten AB, Andritz, Luleå tekniska universitet och Umeå universitet. Projektets volym var 2,2 miljoner kronor. Avancerade proteser baserade på biokompositer kan snart bli verklighet inom sjukvården. Projektet AMPOFORM:s mål är att utveckla tekniska lösningar för att tillverka proteser av biobaserade råvaror med hjälp av 3D-printing. Additiv tillverkning, så kallad 3D-printing, har fördelen att det tillåter design av komplexa geometriska mönster i flera olika lager. Dagens proteser tillverkas ofta av fossilbaserade material med tidskrävande och komplicerade processer. Projektet AMPOFORM vill förenkla och optimera processen samt använda skogens råvaror. – Den nya 3D-tekniken ger större möjlighet till individanpassning för patienten och att ta fram mer avancerade produkter. 3D-utskrivna proteser skulle även kunna innebära en billigare och miljövänligare tillverkningsprocess, säger Li Yang, projektledare och Teknisk chef OCL på RISE. – Utmaningen har varit att ta fram ett nytt material tillverkat av biokomposit med de mekaniska egenskaper som krävs av en protes. Mycket utvecklingsarbete har även legat på att förbättra processen för 3Dutskrifter. När det gäller dessa utmaningar har forskarna varit framgångsrika och projektet är i planeringsskedet för patienttester i pilotskala, berättar Li Yang. n 15