BIOINNOVATION 2018 1
INNOVATIONSPROJEKT Havreskal blir inredning för a
ktiva mötesplatser Kan en biprodukt från lantbruket bli kontorsmöbler och inredning för framtidens arbetsplatser? Det undersöker projektet Biokompositer för aktiva mötesplatser med målet att utveckla en ny värdekedja från havreskal. – Havreskal är idag en underutnyttjad materialström då den huvudsakligen används som energikälla. Syftet med projektet är att höja värdet på råvaran genom att skapa möjligheter för kommersialisering av nya produkter baserade på material av havreskal. Material som är attraktiva för konsumenten både vad gäller funktion, hållbarhet, design och pris, säger Dan Blomstrand, en av initiativtagarna till projektet vid OrganoClick. – I vårt projekt som täcker hela värdekedjan har vi alla olika kompetenser, fördelen är att varje aktör får samma förståelse för helheten. Först har slutanvändarna kommit med önskemål om produkternas materialegenskaper, det har resulterat i materialprover som våra designers tittat på vad man kan göra med. En prototyp är nu framtagen och testas och fler är på gång, säger projektledare Niklas Berglin vid NiNa Innovation. n Fakta om Biokompositer Delprojektet Biokompositer för aktiva mötesplatser ingår som ett av fyra delprojekt i Biokompositer, ett innovationsprojekt vars totala budget är 53 miljoner kronor. Innovationsprojektledare är Marie-Claude Béland från RISE. Koncept för träfasader för höga hus i stadsmiljö Puts och tegel är till skillnad från trä vanligt på fasader i dagens stadsmiljö. Innovationsprojektet IPOS vill ändra på det. Projektet testar just nu en prototyp för ett fasadkoncept i furu anpassat för höga hus. Idén är unik i sitt slag. – Vi är halvvägs in i projektet och testar nu hur vår prototyp fungerar visuellt och funktionsmässigt i labbmiljö. Än så länge är utformningen hemlig inför mönsterskydd, berättar Anna Pousette från RISE som tillsammans med Karin Sandberg är projektledare för delprojektet som fått namnet Fasaden i Staden – Snabb, Snygg, Smart. – I dag finns träfasader främst på mindre hus och det har inte funnits något sådant här sammansatt fasadsystem i trä för höga hus tidigare vilket gör att det blir ett nytt initiativ på den svenska marknaden, berättar Anna Pousette. Materialval, ytbehandling och montage har varit viktiga delar i utformningen. Den avgörande utmaningen är hur alla komponenter monteras. – Det finns många olika ytbehandlingar och material, och de kan hanteras och sammanfogas på olika sätt. Konceptet måste bli tåligt mot brand, fukt och samtidigt ha en rimlig livslängd. Montaget måste vara optimalt såväl hållbarhetsmässigt som ekonomiskt och fungera i det praktiska utförandet, förklarar Karin Sandberg, RISE. 17 Målet är att fasadkonceptet ska vara monterat på ett riktigt hus i slutet av projektet. Lindbäcks kommer att vara först ut att testa produkten och koncernen hoppas sen kunna använda slutprodukten. – Fördelen med att bygga i trä är att vi får väldigt lågt koldioxidavtryck. Vi bygger våra hus i trä men har haft svårt att hitta en träfasadprodukt som är ekonomiskt hållbar. Kommer vi i mål med det här projektet har vi en attraktiv och konkurrenskraftig produkt för träfasader, säger Lars Oscarsson på Lindbäcks. I projektet finns också färgtillverkarna Jotun AB och Teknos AB samt Bergströms Måleri AB. SCA är materialleverantör och arkitekt är Camilla Schlyter från Gezelius Arkitektkontor. RISE står för projektledning och marknadsanalys samt forskningen tillsammans med Luleå tekniska universitet. Fakta om IPOS Innovationsprojektet IPOS – Svenskt trä – Innovationspotential för det biobaserade samhället pågår under 3 år och koordineras av Karin Sandberg, RISE. Det består av fyra delprojekt varav Fasaden i staden – Snabb, Snygg, Smart, är ett. Innovationsprojektet har en total budget om cirka 52 miljoner kronor.