BIOINNOVATION 2018 1
INNOVATIONSPROJEKT FBBB Hus i trä mot nya höjder
– men inte utan en tydlig strategi Mycket talar för att Sverige kan stå på tröskeln till en boom för industriellt trähusbyggande – även för höga hus. Men hur ska byggsektorns spelare våga släppa den platsbyggda betongsargen? Kanske genom att lära av de träbyggnadsaktörer som faktiskt lyckats. TRE KOMMUNER, TIO TRÄBYGGNADSPROJEKT. Detta har utgjort det främsta studiematerialet för ett delprojekt inom innovationsprojektet Framtidens biobaserade byggande och boende (FBBB) som letts av Tomas Nord vid Linköpings universitet. – Vår utgångspunkt har varit att koppla samman kunskap med erfarenhet och försöka besvara frågan: Hur agerar man lokalt på bästa sätt för att få igång ett ökat trähusbyggande? – Projektets kommuner – Växjö, Falun och Skellefteå – har alla haft en uttalad strategi för detta, berättar han. Därmed kan de tre ses som föregångare. Det råder nämligen rätt stor enighet om att det är i denna riktning som hela byggsektorn nu behöver röra sig, framför allt av klimat- och hållbarhetsskäl. Boendet står för en betydande del av våra samlade koldioxidutsläpp, och den klimattunga betongen i byggnadsstommarna är en del av förklaringen. 6 Jessica Becker, Trästad och Tomas Nord, Linköpings universitet. Foto: Johan Olsson Men enligt Tomas Nord kommer en sådan utveckling inte av sig själv. Att förändra en bransch är trögt. – Man bygger som man alltid har gjort – på plats och med betongstomme. Därför är det enligt Tomas Nord tydligt att det är andra aktörer som nu går i spetsen för att förnya byggmetoderna mot ökad industrialisering. Exempelvis politiker med gröna visioner och innovativa träindustriföretag. En viktig grund har lagts av småhustillverkarna, som ju i decennier arbetat med prefabricerade element eller färdiga volymer. Deras byggmetoder har sakta men säkert tagit marknadsandelar även när det gäller flerfamiljshus och andra byggnader. Sedan mitten av 1990-talet har det byggts omkring 15 000 lägenheter i flerfamiljshus med trästomme. Men det som framför allt skapar förhoppningar om ett förestående uppsving för träbyggandet är de senaste årens utveckling av korslimmat trä (KL-trä). Tekniken öppnar bland annat möjligheter att bygga riktigt höga hus i trä. Vilka är då slutsatserna från de tre studerade kommunerna? – Som i alla förändringsprocesser gäller det att vara tydlig med vart man vill, hur man kommer dit och att det finns en plan för uppföljning. – Överfört till vår studie bör politikerna ta fram en tydlig träbyggnadsstrategi, gärna med en procentsats som ska uppnås, så att målet blir enkelt att följa upp.