BIOINNOVATION 2018 1
INNOVATIONSPROJEKT FBBB ”Samverkan viktig för for
tsatt kunskapsbyggande” – Samverkan mellan företag, akademi och institut har varit viktig för delprojektens resultat och för fortsatt kunskapsuppbyggnad, säger Marie Johansson, forskare på RISE och innovationsprojektledare för Framtidens biobaserade byggande och boende (FBBB). Hur tas kunskaperna vidare? – ”Wood First” är ett exempel på ett verktyg där projektets resultat konkret tas tillvara. Vi ser också att projektet har gett en grund för initiativ som samverkansprojektet Timber on Top där på- och vidbyggnader på befintliga byggnader står i centrum, berättar Marie Johansson. – Digitaliseringsprojekten har fått fram kunskaper som många av företagen kommer att ha användning för både på kort och lång sikt. En ökad E-handel ger också de svenska företagen en ökad exponeringsmöjlighet mot kunder i utlandet, säger Marie Johansson. Utvecklingen fortsätter också i andra projekt. Ett exempel är Uppkopplad byggplats inom det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment. Arbetet kring höga hus fortsätter i ett europeiskt projekt lett av RISE som heter Dyna-TTB. Målet är att ta fram en designguide om höga byggnader i trä. Marie Johansson, RISE Foto: Jann Lipka Fakta om FBBB Innovationsprojektet Framtidens biobaserade byggande och boende pågick i tre år och avslutades vid årsskiftet 2018/2019. Projektet koncentrerade sig på tre värdekedjor: snickeriprodukter, nybyggnation och renovering. Elva delprojekt samlades inom fyra olika delområden: omvärldsfaktorer, marknadsförutsättningar och affärsmodeller, processutveckling samt produktutveckling. Innovationsprojektets totala budget var 55,4 miljoner kronor. Foto: Simon Eliasson, LTH Digitalisering ger snabbare trähusindustri Det industriella trähusbyggandet går allt snabbare. Idag tar det bara fyra till fem veckor att få färdigt ett byggprojekt i fabrik. Att korta projekteringstiden inför att en produktion startar är därför högintressant. INOM FBBB HAR TVÅ PROJEKT tillsammans med flera trähusleverantörer undersökt hur manuella moment kan automatiseras, samt hur olika informationsflöden kan länkas ihop. Projekten handlade om att skapa informationsflöden för produktionssystem och informationsflöden i värdekedjor. – Idag är produktionstakten hög och projekteringen blir ibland en flaskhals. Ledtiderna är viktiga att korta för att effektivisera arbetet, minska kostnader och förbättra planeringen i produktionen, säger Gustav Jansson, forskare vid Luleå tekniska universitet som var projektledare. A-hus inom Deromegruppen tillverkar ungefär 700 enheter under ett år. Av dessa är cirka 300 villor till privatkunder och resterande är villor, radhus samt flervåningshus i trä för professionella beställare. – Genom att delta i projektet har vi fått en större förståelse för informationsflöden och vad som är möjligt. En ökad digitalisering ger oss möjligheter att få 8 Maria Caverö, A-hus och Gustav Jansson, Luleå tekniska universitet. bättre beräkningar för det material som går åt i själva produktionen, samt över så kallat löst material som skickas med ut till byggplatsen. Här ser vi stor potential att bli mer digitala. Eftersom informationen bara läggs in en gång sparar vi också tid och får säkrare underlag, berättar Maria Caverö som är systemansvarig för CAD på A-hus. För att kunna länka ihop informationsflöden i värdekedjor har företagen standardiserat strukturer och anpassat BIM-metoder för industriellt byggande. Ett arbete har varit att enas om hur olika komponenter ska benämnas och relateras till varandra. – Med gemensamma benämningar får vi fram en spårbarhet för material, vilket underlättar när olika IT-system länkas ihop, förklarar Gustav Jansson. n