Omtanke 1
fallskärmshoppning. Magpirrande och nervkittlande
aktiviteter gjorde att folk trivdes bra på de här behandlingshemmen, men det botade inte någon eftersom ingenting förändrades på sikt, berättar Stefan Sandström. STEFAN SANDSTRÖM DRAR slutsatsen att belöningssystemet inte har någon logisk makt över människan. Det är något vi själva kan styra över och det finns möjlighet att få igång det genom att olika åtgärder. Människor med låga nivåer av MAO kan »När jag har behandlat människor som vill bli kvitt sitt medicinberoende har jag märkt att de hamnar en situation där de inte klarar av vanliga känslor« HAN FÖRKLARAR ATT man först trodde att man hittat problemet, att personer med låga nivåer av MAO var mer våldsamma än andra och drog sig till missbruk och kriminalitet. Men det var bara halva sanningen. – Man upptäckte att det fanns en annan grupp med låga nivåer av monoaminoxidas – ärkebiskopar, professorer, chefsöverläkare med mera, det vill säga människor som varit mycket framgångsrika. Samhällets topp och botten förenas alltså i att de har låga nivåer av monoaminoxidas. Det som skiljer den framgångsrike från den kriminella och missbrukaren är intelligensen eller om individen har en personlighetsstörning. En person med MAO kan således stimulera sitt driv med arbete och studier, om man är intelligent och frisk. – Men om de har personlighetsstörningar och/eller låg intelligens är risken stor att de i stället tar droger för att få stimulansen. alltså bli mycket framgångsrika – eller drogberoende, avhängigt intelligensen och eventuella personlighetsstörningar. ENLIGT STEFAN SANDSTRÖM är ett av de stora problemen med att använda psykofarmaka i behandling att de inte är botande. – Man kan inte ta medicinen i ett visst antal dagar för att bli bra, som under en antibiotikakur. Medicineringen handlar om att tränga bort symptomen så att man inte ska bli lidande. Man kan leva ett bättre liv och kanske inte vara lika drogberoende. Men grundproblematiken finns kvar. Eftersom missbruk ofta föds ur trauman som beror på personlighetsstörning, depression etc, så är det viktigt att man också åtgärdar den bakomliggande orsaken. – I psykosocial behandling får man bot. Det är inte lätt, men det går. Och det tycker jag ger ett stort överläge för de psykosociala formerna för behandling i stället för att använda sig av biologiska, det vill säga medicinering. Han fortsätter med att förklara att när vi tar mediciner lär vi oss inget om oss själva, vilket vi gör i terapi. – Då lär jag mig nya saker om mig själv och kan förstå hur jag ska hantera olika situationer. Jag kommer att vara i ett bättre läge efter en sådan behandling. Men tar jag mediciner har jag inte lärt mig något. Då är jag ju samma person efter behandlingen. DESSUTOM HAR ANTIDEPRESSIVA preparat en tendens att klippa både känslotoppar och -bottnar, så att känslorna håller sig inom ett mindre intervall. – När jag har behandlat människor som vill bli kvitt sitt medicinberoende har jag märkt att de hamnar en situation där de inte klarar av vanliga känslor. De blir lidande och det tar tid för dem att anpassa sig efter medicineringen. Mediciner hämmar kroppens naturliga varningssystem. Ångest behöver inte alltid vara förknippat med sjukdom, utan det är också ett naturligt varningstillstånd som säger till oss att något är fel. – Sätter man det ur spel kan obehagliga saker hända och man kan befinna sig i en situation där man inte borde vara, som en dålig relation eller arbetssituation. Men när man medicinerar klarar man av den. De här biverkningarna diskuteras inte särskilt mycket eller finns listade i FASS, men de är mycket allvarliga, enligt Stefan Sandström. I ett större perspektiv skulle det innebära att alla kan medicinera för att klara allt – vi behöver ingen semester, ingen löneförhöjning, ingenting. Vi kan jobba ett dygn i stress och hålla oss kemiskt glada hela tiden. – För mig känns det som en dystopisk vision över hur det kan bli, avslutar han. ● Öppenvård . Stödboende 031-707 30 00 Välkommen att kontakta oss med placeringsförfrågan! FamiljeDynamiken Vi finns i Göteborg! info@familjedynamiken.se www.familjedynamiken.se www.ssil.se | 25