Omtanke 1
AKTUELLT Måns Möller i ny tv-serie om barn med di
agnoser Fredspristagaren har starka band till Sverige Tack vare stöd från Sverige kunde Denis Mukwege utbilda sig till läkare och sedan 2002 är han chefsläkare vid Panzisjukhuset i östra DR Kongo. Sjukhuset blivit världskänt för arbetet med att hjälpa våldtagna kvinnor. – Min strategi är att besvara hatet med ännu mer kärlek, visa att ondskan aldrig kommer att segra. Att förmedla kärlek är för mig att vårda de sjuka och ge dem hopp. Panzisjukhuset är en plats för fred dit alla är välkomna och jag kommer att fortsätta mitt arbete där. Jag slutar aldrig att predika fred, säger Denis Mukwege, årets mottagare av Nobels fredspris. Trots mordförsök och dödshot fortsätter Denis Mukwege sitt arbete för de som våldtagits under de krig och konflikter som skördat omkring sex miljoner människoliv. Barnrättsbyrån fick pris Barnrättsbyrån tilldelas det ärofyllda Katarina Taikon-priset. Priset instiftades av Stockholms stad 2015 med syfte att uppmärksamma och belöna människorättsförsvarare som genom sitt arbete stärker och skyddar de mänskliga rättigheterna. Barnrättsbyrån tilldelades 2018 års pris med följande motivering: ”Barnrättsbyrån finns där för de barn och ungdomar som faller igenom samhällets skyddsnät. Genom sin unika arbetsmetod får de barn att känna sig lyssnade till i en trygg miljö där det inte är barnet självt som är problemet, utan samhället som har skapat problem för barnet. De barn och unga som vänder sig till Barnrättsbyrån är ofta samhällets mest utsatta – barn på institution, barn på flykt eller barn i hemlöshet. Barnrättsbyrån väljer att föra kampen för deras rättigheter precis på samma sätt som Katarina Taikon valde att stå på barnens sida när ingen annan fanns där.” Priset går i år även till Föreningen Förintelsens Överlevande. Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 34 | www.ssil.se I den nya tv-serien Superungar tar sig Måns Möller an utmaningen att hjälpa barnfamiljer som lever med diagnoser som adhd och autism. Med hjälp av Sveriges främsta experter ska han få vardagen att fungera lite smidigare för barnen och deras föräldrar. Med adhd, autism eller andra neuropsykiatriska diagnoser blir många saker i vardagen svårare att hantera. Superungar handlar om föräldrarnas oro och kärleksfulla kamp. Och om barnens otroliga insikter och livsvisdom. I sex avsnitt möter programledaren Måns Möller både barnfamiljer och vuxna som berättar om sina utmaningar. – Jag är själv pappa till ett barn med autism och har träffat många barn med olika diagnoser och fascinerats av deras sätt att se på världen och livet. Jag vill förmedla att det går att leva ett gott liv och göra det man vill, även om vägen dit blir lite annorlunda, säger Måns Möller. I Superungar medverkar stjärnnamn som Bo Hejlskov, psykolog, Renata Chlumska, äventyrare, Anders Hansen, överläkare i psykiatri, Christopher Gillberg, professor och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri, Ulrika Myhr, leg. sjukgymnast och barnspecialist, Christer Skoog, f d landslagstränare, Ebba Almsenius, logoped, Örjan Swahn, psykolog, samt Måns Lööf, utbildare i neuropsykiatri, och Britta Lundkvist, utbildare inom föräldrastöd. De flesta äldre är nöjda med äldreomsorgen De flesta äldre är nöjda med sin äldreomsorg, men det finns fortfarande stora regionala skillnader. Det framgår av Socialstyrelsens nationella undersökning Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2018? På nationell nivå uppger 81 procent av personer i särskilt boende att de är nöjda med sin äldreomsorg, för dem som bor hemma med stöd av hemtjänst är 88 procent nöjda. Det är en minskning med en procentenhet inom både hemtjänst och särskilt boende jämfört med 2017 års undersökning. De regionala skillnaderna är fortfarande stora mellan olika kommuner, och mellan olika verksamheter inom en och samma kommun. – Kommunen med lägst andel nöjda i särskilt boende har 58 procent och kommunen med högst andel har 100 procent. Vad gäller hemtjänst varierar resultatet från 77 procent till 92 procent, säger Anna Ekendahl, utredare på Socialstyrelsen. Försämrad möjlighet till utevistelse jämförelse med tidigare år har andelen positiva svar minskat något för många frågor, bland annat vad gäller möjlighet till utevistelse på sitt särskilda boende. Resultatet för de som anger att möjligheterna att komma utomhus är ganska eller mycket bra har minskat från 58 till 57 procent. – Möjligheten till utevistelse är viktig. Forskning visar att det kan leda till bättre sömn och ökad rörlighet som kan motivera en ökad aptit. Det i sin tur leder till ökad livskvalitet för den enskilde, säger Anna Ekendahl. Bland de som bor hemma med stöd av hemtjänst syns en liten försämring för nästintill samtliga frågor i årets resultat. Det är främst frågorna om upplevelsen av hemtjänstpersonalen som sticker ut negativt. – Om personalen meddelar förändring i förväg är den fråga där vi ser störst försämring. Det kan till exempel handla om att personalen kommer en senare tid än man bestämt, säger Anna Ekendahl. Däremot syns inte samma försämring när det gäller den enskildes självskattade hälsa, rörlighet, ängslan och ensamhet. – Det är positivt att personer med insatser i äldreomsorgen inte skattar den egna hälsan som mindre god än tidigare, eftersom tidigare analyser har visat på att den självskattade hälsan påverkas av den faktiska hälsan hos den enskilde, säger Anna Ekendahl. Foto: Tommy Jansson/UR