AMES 1
Det ligger ett ”tji fick de!” i luften Vallastade
n är ett unikt projekt och som sådant har det förstås inneburit en hel del utmaningar. – Det var många som sade att det är omöjligt att förvandla en åker till en stad på 5-6 år. Att bygga så mycket på så kort tid och att göra det på ett så speciellt sätt, säger Simon Helmér, VD på Linköpingsexpo som håller i projektet Bo- och samhällsexpot 2017 i Vallastaden. – När jag kom in i projektet gjorde vi en uppskattning att det var möjligt att få klart cirka 600 bostäder i tid till expot och någon gata och gränd. Nu har vi de flesta gatorna klara och närmare tusen bostäder. Det har gått otroligt fort! TEXT: KARIN WIKLUND FOTO: BJÖRN LISINSKI D et känns lite som att det ligger ett ”tji fick de!” i luften. Simon är verkligen stolt över hur bra och hur fort projektet gått. – I nuläget är cirka 60 radhus och villor, 200 studentbostäder, 220 hyresrätter, 550 bostadsrätter, en skola, ett äldreboende, en parkeringsbyggnad, ett antal kontor, butiker, kaféer, restauranger och frisörsalonger klara, berättar Simon. – Det känns som att alla inblandade är stolta över att vara med i det här. Det är ju ett once in a lifetime-projekt och det byggs väldigt mycket som är riktigt häftigt i Vallastaden. Det är många byggherrar och arkitekter som tagit i lite extra och det finns en tydlig vilja att göra det här riktigt bra och att få det klart i tid till expot den andra september. IDÉN TILL VALLASTADEN föddes kring 2011. – Linköping är känt för teknik men kommunen ville göra något som satte Linköping på kartan inom något annat område. Något som skulle vara av både nationellt och internationellt intresse. 2011 var det tio år sedan den senaste riktigt stora bomässan i Sverige, Bo01 i Malmö, berättar Simon. – Det är en av anledningarna till att man fastnade för ett stadsbyggnadsprojekt. I början skulle det heta BoLinköping 2016 men efter hand fick man ändra sig till 2017 och genom en namntävling valdes namnet Vallastaden. Att det inte blev klart 2016 är, enligt Simon, inte så konstigt. – Man bygger inte så här mycket på så kort tid. 2017 är en utmaning det med. Den initiala tidplanen var djärv. Ett så här stort projekt brukar ta väldigt mycket längre tid än det har gjort, säger han. – Sen har projektet växt under tidens gång också. Från början pratade man om 400-500 bostäder. Nu är vi över 1 000. Det är mer än 24 dubbelt så stort som Bo01 i Malmö. Vallastaden är byggt på ett helt nytt koncept. – I Sverige är det vanligt att byggherren driver detaljplanen, förklarar Simon. – I Vallastaden har kommunen tagit fram detaljplanen, baserat på alla de synpunkter som kom in i medborgardialoger som arrangerades i början av projekt. Därefter har kommunen sålt marken. DE SOM VAR INVOLVERADE i medborgadialogerna bidrog med många tankar om hur stadsdelen skulle vara. – Man ville ha en stadsdel som kändes som en stad, en stadsdel med blandade byggnader, med grönt och med småskalighet. Det ska vara en stadsdel man kan trivas i, berättar Simon. Medborgare och byggherrar var med i diskussionerna om var stadsdelen skulle ligga. – En idé var att bygga ihop stadsdelen Ryd med folkets park, en annan att bygga på Djurgården, berättar Simon. – Att man fastnade för just det här området hade en del med universitetet att göra men också att området passade in i Linköpings plan att bli en rundare stad. Linköping som stad är ganska bananformad. För att vi skulle kunna växa och få kommunikationer att fungera behöver staden bli mer rund. DEN GEOGRAFISKA KOPPLINGEN till universitetet är också en fördel med Vallastadens läge, menar Simon. – Om man ska kunna attrahera och behålla nya talanger till universitetet och Mjärdevi måste det finnas saker i staden som lockar också. Att få till lite mera stadsnära kvaliteter i närheten av universitetet sågs som en stor fördel med det här läget. Tanken är att Vallastaden ska knytas ihop med universitetet och Mjärdevi. – Vi får väl se hur vi har lyckats med det när vi ser tillbaka på det här om tio år, säger Simon. – Sen är tanken också att det här området ska byggas ihop med centrala Linköping, åt andra hållet. Om vi hade byggt det här området där staden tar slut hade det fortfarande varit en lucka mellan universitetsområdet och resten av de centrala delarna. Nu bygger vi en väldigt attraktiv stadsdel nära universitetet och Mjärdevi och det gör att marken bredvid, närmare Vallaskogen och centrala Linköping, blir mer värdefull. DET SOM BYGGS NU OCH SOM VISAS UPP på bo- och samhällsexpot är första fasen i ett större projekt. – Marken närmast Vallastaden ska också bebyggas och senare byggs det på Djurgården också. Det kommer att byggas i det här området under lång tid framöver säger Simon. – I samband med Expot kommer marktilldelningen för nästa etapp av Vallastaden att pågå. Den tilldelningen av mark kommer att ske utifrån samma kvalitetskriterier som man gjort med första etappen men det blir ingen utställning där. I vanliga fall utvärderas förslagen från byggherrar på pris. – Genom medborgardialog kom man fram till att när man skulle bygga Vallastaden skulle man utvärdera på kvalitet istället. Här har man satt upp 19 kriterier och ju fler kriterier som möts av en byggnad desto fler poäng får den, förklarar Simon. – Några av kriterierna ett förslag kan få poäng för är konst, trähusbyggnad, byggande arkitekt, forskning, passiv eller plusenergihus. Byggherren kunde även få poäng för forskningssamarbeten med universitet eller samverkan med arbetsförmedling. Lokaler i bottenplan skapar en levande stadsdel så om byggherren tog på sig att bygga fler lokaler kunde de också få poäng. DETALJPLANEN ÄR INDELAD i små fastigheter som kallas tegar. – I detaljplanen har kommunen tydligt regle