Hooks 1
GOLF PELLE EDBERG HOOKS HERRGÅRDS REPRESENTANT på
TOUREN Pelle Edberg är Hooks Herrgårds man i Europa. Han kvalade in till sin första Europatour 2005 och har sedan dess gjort det tio säsonger till. Efter en tids skadefrånvaro börjar han nu om på Challengertouren. D et är ingen överdrift att säga att Pelle Edberg utöver att vara en golfspelare i toppklass också är en välkänd och uppskattad representant för Hooks Herrgård ute i världen. – Spelar man bra så syns man och jag träffar väldigt många människor, både golfspelare och businessfolk. Hooks Herrgård är min huvudsponsor, jag har loggan på kläderna och det kanske gör lite skillnad i alla fall, att jag lockar kunder och vänner, bröllop, fester, spagäster. Jag hoppas att jag drar mitt strå till stacken den vägen, jag är av naturliga skäl väldigt lite involverad i den dagliga driften. Men vi har en nära relation till varandra i familjen så om jag har en åsikt om någonting på anläggningen så får jag gehör för den. Han bestämde sig tidigt för att satsa på golfen. – Skolan var det jag hatade mest av allt i hela världen, jag hoppade av när jag var 17 år och blev proffs direkt. Det är inte så komplicerat att bli proffs, men att tjäna in tillräckligt mycket prispengar och sponsorer för att klara sig är desto svårare. Om man inte är på touren så är det svårt att gå runt. Jag jobbade med vanliga jobb på vintrarna och höll mig flytande och när jag var 24 år hade jag sakta men säkert nått break even. Sedan dess har jag levt på golfen. Även Pelles bror Hans Edberg, numera vd för Hooks Herrgård, var en lovande golfspelare som spelade på Sverigetouren, Challengertouren och Asientouren. – Hans valde att sluta lite för tidigt tycker jag, säger Pelle Edberg. Men han hade familj och gick till ett jobb som pro på Hooks GK, själv vet jag inte vad jag skulle ha gjort om jag inte varit golfproffs. Än har Pelle Edberg inte kunnat bocka av den sista punkten på sin bucketlist, att vinna en Europatourtävling, men han har kommit tvåa flera gånger. Efter ett par års skadefrånvaro är hans mål nu att via Challengertouren ta sig tillbaka till den stora europeiska golfscenen. 40-45 spelare tar sig in varje säsong, lika många åker ur. – Jag kom tillbaka till golfen förra året och är nu inne på mitt andra år. Det har börjat väldigt mediokert men det kanske kan bli bättre framöver, haha. Europatouren är lite roligare att spela på, både publiken och prischeckarna är större. Samtidigt har man nästan samma utgifter på Challengertouren. Det är otroligt kul när det går bra, och man känner pressen när det inte gör det. Vilka resultat tycker du själv har varit de bästa i karriären? – Ett väldigt bra år kom jag fyra i Scottish Open på Loch Lomond, tog mig sedan in i Irish Open och kom trea där, kvalificerade mig till British Open och kom tolva. Det var tre riktigt bra veckor som gjorde att jag syntes mycket. De tre tävlingarna är bland det bästa jag har gjort. Jag har även kommit tvåa på SAS Masters på Arlandastad, där jag förlorade till Peter Hansson, och har slutat tvåa i Tjeckien efter Tomas Pieters. Vilka är dina starkaste sidor som golfare? – När jag spelar som bäst har jag ganska mycket boll i mig, och när min timing är bra så har jag en förmåga att lösa uppgiften som ligger framför mig. Men det kan blir lite för mycket spel på touch ibland, istället för att ta den enkla utvägen så strular jag till det. Behöver man ha bollkänsla för att bli en bra golfare? – Nej, en del har jättemycket boll och blir ingenting, andra har tummen mitt i handen och blir golfmästare. Själv gillade jag alla sorters bollsport, framförallt de där man fick använda händerna: pingis, innebandy, golf. 26