Omtanke 1
NPF Lotta Borg Skoglund, specialist i allmänmedic
in och psykiater, forskar adhd vid Karolinska institutet och har skrivit boken Adhd - från duktig flicka till utbränd kvinna (2020), Natur och Kultur. rarna har möjlighet att hjälpa till, till exempel om ens föräldrar har möjlighet att jobba hemifrån. Familjer där någon har en NPF-diagnos har ofta sämre förutsättningar socioekonomiskt. Trots att man har samma begåvning vet vi att man går ut skolan med sämre resultat och att man får jobb med sämre förutsättningar, säger Lotta Borg Skoglund. Hon har tillsammans med Lisa Thorell på Karolinska Institutet initierat en internationell studie om distansundervisningens effekter där forskare deltar från Tyskland, Belgien, Nederländerna, Spanien, Italien och Storbritannien. – Studien har ännu inte publicerats, Coronakrisen har lett till nedstängningar av alla gymnasieskolor med krav på distansundervisning, vilket sätter stor press på elevens förmåga att klara sig själv. Adhd, autism, Tourette och språkstörning kan göra det svårt att planera, organisera, komma igång med saker, avsluta saker och hitta motivation. För personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) har undervisningen på distans varit svår att klara av. Lotta Borg Skoglund, specialist i allmänmedicin och psykiater, forskar om bland annat adhd vid Karolinska institutet. Hon känner stor oro över hur personer med NPF ska kunna hämta sig efter coronakrisen. – Hur ett barn klarar av distansundervisning beror ofta på hur mycket föräldmen vi har börjat sammanfatta resultatet. Vi ser att distansundervisning har påverkat familjer väldigt mycket, främst i de familjer där det finns psykisk ohälsa eller behov av särskilt stöd. I Sverige har familjer drabbats betydligt mindre än i andra länder tack vara att inte grundskolan har stängts ned. GYMNASIEUNGDOMAR HAR STÖRRE möjlighet och erfarenhet att jobba självständigt. Men har man haft svårt sedan tidigare att hänga med i skolan har den nya situationen inneburit extra påfrestningar. – Även i familjer utan diagnoser har haft svårt att klara skolarbetet under pandemin. Det kan vara barn som precis klarar sig i vanliga fall, men som nu inte klarar den här belastningen. De högpresterande eleverna har inte heller fått sina behov tillgodosedda. Riksförbundet Attention genomförde under mars månad en enkät till familjer med NPF och frisvaren där liknar de frisvar som forskningsstudien fick in. Här är några exempel: ”Alla mina rutiner är förstörda som tagit mig år att bygga upp.” ”Vår son har jättesvårt med distansundervisning. För oss är det lika med hemundervisning. Han klarar inte detta själv.” ”Otydlighet i uppgifter blir stress och konflikter.” ”Vår dotter klarar inte av distansundervisningen och gör ingenting på dagarna.” ”Jag förstår inte hur de kan låta ungdomar från ett resursgymnasium få studera på distans UTAN någon assistans från skolan!” MEN FÖR VISSA elever har det fungerat bättre. Distansundervisning har länge varit en efterfrågad anpassning från många familjer med ”hemmasittare”. En anpassning som länge har beskrivits som omöjlig och först blivit tillgänglig nu i och med coronakrisen. ”Min hemmasittare blommar för att hen äntligen har fått skolarbete att jobba med hemma.” ”Enbart positivt för min hemmasittande son som nu deltar lite grann i undervisningen.” – Praktiska undervisningsmoment, estetiska ämnen och prov har visat sig fungera dåligt. Det har också varit mycket tekniskt strul och bristande kommunikation. Utifrån det vi vet idag, att covid-19 inte i någon större utsträckning drivs av skolbarn, hoppas vi på att skolorna inte stänger igen om det skulle komma en andra www.ssil.se | 39