12_2020_JBF 1
En hel väggsektion har successivt blivit ögonfägn
ad för nostalgiker tack vare att osålda varor fått stå kvar. I dag har de på nytt ett saluvärde. Men Spiken säljer dem inte. lador som till låga priser erbjuder allt det som Kolbäcksborna förr gick till Bengt och pappa Erik för att köpa. – Färg går till exempel inte alls längre, konstaterar Bengt. Man måste kunna bryta till rätt nyans. Inte en chans att jag har råd med en sådan maskin. Jobbade tills han var 92 Nej, att driva affären är ingen affär längre. Kanske är Bengts påstående ”jag går med förlust varje dag” ändå inte riktigt sant. Varulagret är fortfarande rikligt, därtill färdigbetalat och till stora delar ännu säljbart. De fasta kostnaderna torde också vara låga; Bengt och hans bror Lennart bor kvar i det nästan 100 år gamla hus där de är födda och uppväxta: Lennart med sin hustru i den ena lägenheten och Bengt, som är frånskild, i den andra. Järnaffären upptar bottenplanet. Men det handlar om tradition också. Och om att förvalta och bevara. Pappa Eriks ande är ännu närvarande. – Farsan hängde inte av sig butiksrocken förrän han fyllt 92, berättar Bengt. Ett år senare var han borta. Gör ett museum av det om du vill, sade han åt mig. Tja ... Ibland tänker jag att jag borde stänga för gott, ibland att jag ska slå farsans rekord. Vi får väl se. Jag tar ett år i taget. Jodå, de finns på lager Och kunder finns fortfarande, även en handfull yngre Kolbäcksbor som djupt uppskattar att ha en riktig, gammaldags järnhandel på orten gör sitt för att få ha den kvar. En sådan är Jan Andersson. Han kommer in iförd firmaoverallen och behöver bult i en speciell dimension. Jodå, de finns på lager. Bengt hämtar från det inre rummet som du hoppas få titta närmare på senare, rummet med sina stora, slitna järnhandlarhurtsar i grovt mörkt trä. 20 Den gamla kassaapparaten av märket National var begagnad redan vid starten 1945 och har en maxnivå på 999 kr och 99 öre. Dessutom är den garanterat "blippfri". Cash is king hos Spiken. JBF ■ 12-2020 – Alla gillar väl den här affären!? svarar unge Jan med eftertryck på frågan om vad Kolbäcks Järn & Färg betyder för lokalsamhället. – Och alla känner ju Spiken, lägger han till. Så är det tydligen. Bengt ”Spiken” Andersson är inte bara järnhandlare, han personifierar också i mångt och mycket Kolbäcks idrottsliv, speciellt fotbollen. Han passar på att förklara smeknamnet: – Spiken fick jag heta i fotbollslaget eftersom jag var lång och tunn och arbetade i farsans järnhandel. Jobbat här har jag gjort sedan jag var 17. Foton: Bengt Engwall