WE LEDARE
WE INTERNET OF THINGS TARÖVER VÄRLDEN
WE STANDARDISTERINGEN AV loT
2:2015 | DEN SMARTA INDUSTRIN krävas. Just nu ska
pas den internationella standarden för en referensarkitektur - ISO 3014, IoT Reference Architecture. »IoT Reference Architecture (RA) är den grundläggande bas, som enskilda IoT-systems arkitekturer behöver för samarbete inom varje applikationsområde. Det är först när denna referensarkitektur är på plats, som egentliga IoT-system kan utvecklas«, säger Sara Norman. Nyttan med standardisering inom IoT ligger i ett bättre samarbete IoT-system emellan, vilket ger större funktionalitet, ekonomi, kvalitet, robusthet och innovation. Det finns en rad applikationsområden, såsom transport, smarta elsystem och smarta hus, som därigenom har mycket gemensamt och kan samarbeta i nya tjänster och innovationer. »Med en IoT(RA)-standard kan man utveckla system på en högre nivå och utnyttja standardmoduler och middleware i infrastrukturen, som ger högre kvalitet och funktionalitet«, säger Sara Norman. »Vi vill ha med fler experter från industri, myndigheter, näringsliv och organisationer", säger Sara Norman, SIS. Arbetet med att ta fram en internationell standard inom ISO brukar ta cirka tre år. »Många vill att standardiseringen ska vara på plats redan nu. Vi har varit igång i snart ett år, men vi är fortfarande i en uppstartsfas.« Viktigast skapa en referensarkitektur Det första ISO har gjort har varit att identifiera den mängd arbete, som kommer att » Många vill att standardiseringen ska vara på plats redan nu. Vi har varit igång i snart ett år, men vi är fortfarande i en uppstartsfas« SARA NORMAN 12 Gemensam terminologi Nästa fas blir att ta fram en gemensam terminologi. »En grundförutsättning för att nå framgång är att vi pratar samma språk. Vad är vad och vad är det inte? Det finns generella IoT-definitioner och det finns den specifika definitionen av IoT. Det har också tagits fram ett publicerat arbete på fem språk för IT-spårbarhetstermer i ISO 19762. Det finns med andra ord redan bra verktyg till hands«, säger Sara Norman. IoT för »supply chain« ISO arbetar också med fyra IoT-standarder för leverantörskedjan. »Arbetet är viktigt, eftersom det är det första i sitt slag. Det syftar till att specificera ingående komponenter för att implementera IoT-applikationer i olika leverantörsled.« Arbetet innebär att specificera identifiering, kommunikation, typ av enheter, sensorer, ställdon, lokalisering, spårning, säkerhet, lagring och hur IoT-data presenteras. »Sverige behöver formulera sin ståndpunkt kring dessa standarder och det finns stora möjligheter för de som väljer att engagera sig att påverka innehållet. Passa på att titta på tidiga utkast till standarderna och kom med åsikter«, uppmanar Sara Norman. SIS roll SIS roll är att tillsammans med deltagarna forma den den svenska rösten inom Internet of Things. Vad som ska tas fram i standardiseringsarbetet är styrt av intressenterna. »Det är inte ISO eller SIS som organisation som säger att nu ska vi göra det här. Det måste vara någon som resonerar och som tycker att det här är så pass viktigt att vi lägger fram förslag. Ska vi få de resurserna allokerade måste det finnas en nyttodiskussion innan och att vi sedan kommer överens och når en konsensus«, säger Sara Norman och fortsätter: »SIS möjliggör att alla experter får säga vad de tycker och tänker och SIS uppgift är bland annat att möjliggöra att den svenska ståndpunkten får genomslag och därigenom skapa en bra internationell hävstång för de svenska företagens och experternas åsikter.« Behov av ytterligare experter Därför efterlyser SIS ett ökat engagemang från berörda aktörer. »Utvecklas standarderna åt ett håll, som inte passar dina intressen, behöver du agera på det. De som är deltagare i den svenska kommittén får tillgång till all information. Jag ser till att hålla dem uppdaterade utifrån deras intressen. De skaffar sig ett internationellt nätverk med kompetens, som de sedan kan rådfråga i andra situationer«, säger Sara Norman och avslutar: »Vi har inte tillräckligt många experter i nuläget. Vi vill ha in fler experter från industri, myndigheter, näringsliv och organisationer för att få in fler perspektiv och för att Sverige ska kunna påverka standarden för referensarkitektur utifrån svenska behov och ett svenskt perspektiv. För de som engagerar sig finns det en stor möjlighet till inflytande och påverkan på innehållet. Det är det absolut viktigaste budskapet jag har just nu.«
WE INTERNET, UPPFINNINGEN SOMFÖRÄNDRADE ALLT
WE KONVOJER MED LÅNGALASTBILSTÅG
WE AUTONOMA FORDONPÅ VÄGARNA
WE SAMVERKA OM DU VILL VARA SSG NOTISERMED I MATCH
EN
WE SJUKVÅRDEN TAR STEGET UTI CYBERRYMDEN
WE INTELLIGENTA FÖRPACKNINGARSKAPAR STARKARE VARUM
ÄRKEN
WE MICROSOFT VILAR PÅ MOLNEN
WE SÅ EFFEKTIVSERASLEVERANTÖRSKEDJAN
WE PRODUKTION 2030
WE VOLVOS DIGITALAFRAMTIDSFABRIK
WE UTBLICK – SVENSKAR BYGGERNY SKOGSINDUSTRI I LAO
S
WE SSG PROFILE
WE SSG NOTISER
WE SÅ HÄR TÄNKER CHALMERS