Marknad Öresund 1
KRÖNIKA EN MYCKET MÄRKLIG DISKREPANS TEXT: MALIN
FORSGREN, PARTNER 2050 CONSULTING FOTO: PRESSBILD Det är svårt att gå in på en nyhetssajt utan att bli deprimerad, om man nu bryr sig om hur det går med klimatarbetet. Sveriges utsläpp utvecklas åt helt fel håll och vår klimatminister har svårt att hålla sig till sanningen på frågan om Sverige har en möjlighet att nå klimatmålen till 2030 och vilka effekter regeringens politik egentligen har. På andra sidan pölen pågår ett krig mot allt vad hållbarhetsarbete heter och där har de inte nöjt sig med att backa tillbaka USA:s arbete, utan vill också dra med EU ner i träsket. Ett exempel är hur Trump har ställt krav på att EU ska eliminera hållbarhetslagstiftning för att USA inte ska höja tullarna. Detta har glatt hejats på av exempelvis Exxon Mobils vd, som vill att Donald Trump ska se till att EU skrotar due diligence-lagen CSDDD. Och tacka sjutton för det. Exxon Mobil har troligen rätt mycket smutsig byk i länderna där oljan produceras som de inte vill behöva dra upp i ljuset. Vilket i sig är ett ännu starkare skäl till att EU borde stå fast vid lagstiftningen. Vi får se hur det blir med det. I detta relativt mörka läge har det varit en lisa för själen att få vara en del av ett jobb som ett par studenter gjorde åt 2050 i somras. Som jag har beskrivit i tidigare krönikor har vi upplevt att det är ett gap mellan politikers budskap att hållbarhetsarbete bara är en börda, och vad vi hör från företagen. En bransch där vi har många kunder är fastighetsbranschen, så vi bestämde oss för att undersöka hur fastighetssektorn egentligen ser på hållbarhet. Detta gav vi i uppgift till två fantastiskt duktiga studenter som under sommaren gått igenom en mängd hållbarhetsrapporter och genomfört 12-13 intervjuer med representanter från en bredd av fastighetsbolag. Det som blivit helt uppenbart är att hållbarhet ses som ett centralt verktyg för att skapa konkret värde och affärsnytta, samt för överlevnad och högre lönsamhet på sikt. Klimatförändringar, striktare regleringar och stigande energikostnader gör att hållbarhet är centralt för riskhantering, konkurrenskraft och långsiktigt värdeskapande. Det finns flera drivkrafter för hållbarhetsarbetet, både externt och internt. Den starkaste katalysatorn är banker, investerare och ägare. De ställer allt högre krav för att minimera sin egen riskexponering, exempelvis genom att undvika fastigheter som riskerar att bli strandade tillgångar. Hållbarhetsarbetet blir därmed ett sätt att få tillgång till kapital, exempelvis via grön finansiering och hållbarhetslänkade lån, ofta med fördelaktiga villkor. Riskminimering i det här sammanhanget handlar både om att kunna hantera framtida regleringar, skiften i marknaden och klimatrelaterade störningar. Självklart är kunderna en viktig intressentgrupp också, där hållbara, trygga och energieffektiva fastigheter är centralt för att vara attraktiv både för kommersiella och privata aktörer, vilket i sig kan skapa högre intäkter och starkare relationer med hyresgäster. Hållbarhetsarbetet är därmed centralt för att vara konkurrenskraftig på marknaden. Dessutom driver nuvarande och kommande lagstiftning på konkreta åtgärder inom bland annat energieffektivisering och cirkulär ekonomi. Internt i bolagen är engagemang och höga ambitioner på ledningsnivå jätteviktigt. Dessutom leder hållbarhetsarbetet ofta till produktutveckling och ökad innovationstakt. Förutom att ställa frågan om varför fastighetsbolag jobbar med hållbarhetsfrågor, undersökte vi också vad de egentligen gör. Att sänka sina energikostnader är förstås grundläggande, både genom energieffektivisering, effektutjämning (effekttariffer införs senast under nästa år) samt egen produktion av förnybar energi. För att säkra tillgång till finansiering har det näst intill blivit en hygienfaktor för de större fastighetsbolagen att jobba med olika typer av certifiering. Tyvärr har fokuset på certifiering gjort att det ibland inte är värt att renovera fastigheter med väldigt högt klimatavtryck. Sådana fastigheter kallas bruna fastigheter och det kan vara ekonomiskt ohållbart att renovera dessa så mycket att de klarar en certifiering. Detta skapar ett problematiskt incitament, då renovering ofta ger större klimatnytta än nybyggnation. Ett område som blir allt viktigare att arbeta med är klimatanpassning. Allt högre fysiska risker från exempelvis översvämningar och värmeböljor kräver proaktiva åtgärder för att långsiktigt skydda fastigheternas värde och undvika framtida kostnader från skador, driftstörningar och ökade försäkringspremier. Försäkringar, särskilt kopplade till om vissa klimatrelaterade händelser fortsatt ska klassas som ”oförutsedda”, lyfts som en potentiell riskfaktor. Här finns utmaningar – dels för att investeringskalkylen måste ta hänsyn till vilka framtida kostnader som kan undvikas genom klimatanpassning, vilket är väldigt svårt att förutspå. Dessutom finns det många åtgärder som fastighetsägarna inte får vidta, men där kommunerna som har ansvaret inte agerar. Återanvändning och återvinning av material kan sänka kostnader och minska koldioxidutsläpp samtidigt som EU:s mål om att 70 procent av allt icke-farligt bygg- och rivningsavfall ska återvinnas eller återanvändas uppfylls. Vissa fastighetsägare ser återanvändning av byggmaterial som komplext och kostsamt på grund av logistiska utmaningar och certifieringskrav. Andra lyfter återanvändning och återvinning som ett konkurrenskraftigt och kostnadseffektivt alternativ, där lyckade projekt visar både ekonomiska och klimatmässiga fördelar. De menar också att den största utmaningen för att branschen ska återanvända mer material är att det krävs ett ändrat mindset hos fastighetsbolagens medarbetare och underleverantörer. På det sociala planet är trygghet en central faktor som värderas högt vid val av boende och kommersiella lokaler. Trygghetsskapande, såsom levande bottenvåningar och lokala aktiviteter, stärker därför områdens attraktivitet och ökar fastigheters värde. Sammanfattningsvis visar den här rapporten att företag inom fastighetssektorn inte ser hållbarhet som en börda eller pålaga. För de flesta större fastighetsägare är hållbarhetsarbetet helt centralt för att skapa affärsvärde och framtidssäkra bolaget. Det här står helt i strid med det vi matas av varje dag från ministrar av olika slag. Jag tror inte att jag någonsin varit med om en så stor diskrepans mellan vad företag säger och vad politiker säger att företag tycker. Det är mycket oroande. Men ändå skönt att det till syvende och sist är företagen som gör jobbet och skapar resultat. Politiken kan göra det mer eller mindre enkelt, men är de inte med på banan verkar näringslivet köra på ändå. Om du vill läsa rapporten finns den här: https://2050.se/hallbarhet-i-fastighetsbranschen-nodvandigt-ont-eller-strategisk-affarsnytta/ . ® Öresund 19