Nordisk Energi 1
ENERGIEFFEKTIVISERING FIGUR 0. Totala utsläpp av
växthusgaser från bygg- och fastighetssektorn i Sverige. Utsläppen är ungefär på nivå med den totala inrikestransporten. Av Michael Jensen T raditionellt har man inom byggnadssektorn fokuserat på energieff ektivitet och utsläppsreduktion i färdiga byggnader och bostäder genom design-, konstruktions- och materialval, isolering, renovering och val av belysnings-/värme-/kylteknologier. Men ungefär hälften av en konventionell byggnads samlade utsläpp i dennas livscykel kommer från utvinning och tillverkning av konstruktionsmaterial och utfört arbete i själva byggskedet, inklusive transporter till och från samt maskinarbete på byggplatsen. Energieff ektivisering och utsläppsreduktion i denna del har tillnärmelsevis stått still under senaste 25 åren. Som visas av fi gur 1 har Sverige lyckat s med att reducera energiförbrukningen och utsläppen relaterat till uppvärmning ganska eff ektivt fram till 2008 medan i stort sett inget har hänt inom själva byggverksamheten. Det är primärt under senaste decenniet att byggnadssektorn seriöst har erkänt och börjat reagera på, att klimatsmart byggande omfattar alla faser inklusive energianvändning och utsläpp vid tex materialtillverkning, markpreparation, transportoch maskinarbete. Ny lagstiftning tvingar byggnadssektorn till att redovisa alla utsläpp i byggskedet Från och med 1 januari 2022 träder lagen om klimatdeklaration i kraft. Det betyder att alla nya byggnader, där bygglov söks efter detta datum, ska klimatdeklarera byggskedet enligt europeiska standarden ”SS-EN 15978:2011 Hållbarhet hos byggnadsverk” som kan delas upp i faser som illustrerat ovan: 84 Dock är klimatdeklarationen i sin nuvarande form, när det gäller byggnaderna själva, avgränsad till vissa byggnadsdelar så som klimatskärm, bärande konstruktion och innerväggar. Installationer ingår tex inte. Man kan fråga sig varför inte, men uppenbarligen omfattas inte dessa i lagtexten som den ser ut i dag. Boverket utbjuder en databas med generiska klimatdata för olika element i byggnaden så det är möjligt at deklarera byggskedet. Databasen fi nns att tillgå på Boverkets webbplats. Hur energieff ektiviseras och utsläppreduceras byggandet? Framför allt har val av byggmaterial stor betydelse, trä är typisk mycket klimatvänligare än betong och stål. Trä har, även efter slutbearbetning, ett mycket lågt eller negativt utsläpp av växthusgaser medan både stål och betong (cement) är mycket energikrävande att framställa och att transportera, sistnämnde eftersom de är mycket tunga material. Cementtillverkningen utsläpper även stora mängder koldioxid i den kemiska omvandlingen av den mineraliska råvaran, inte bara från den mycket stora värmeförbrukningen i denna. Trä däremot växer av egen kraft med solens energi och upptar koldioxid från atmosfären under växten och efterhand går det primärt energi till skörd, transport, bearbetning och byggarbetet. När träet väl ingår i byggnaden är den koldioxid som upptogs medan trädet växte, lagrat i byggnadskonstruktionen och träet kan ofta återanvändas i ny konstruktion eller förarbetas till olika restprodukter. Om trä prepareras och underhålls korrekt har det lika lång hållbarhet som betong och stål. ➛ Nordisk Energi 5 2021