Nordens Tidning 1
Den 19 –
21 augusti genomfördes den 29:e Nordkalottkonferensen i Kemi. Bodenavdelningen deltog med tre representanter. Mottot för konferensen var ”Ei se kannatte – inte är det så dåligt”. Före detta landshövdingen i Norrbotten, Ragnar Lassinantti är Nordkalottkonferensens far. En bärande tanke är att de nordliga folken på Nordkalotten främst i Norge, Sverige och Finland ska kunna trots olika språk träffas, uppmuntras för att tillsammans bidra till att bevara områdets rika språktraditioner och utveckla olika samarbetsformer för en livskraftig och hållbar framtid inom hela Nordkalottområdet. Temat denna gång här i Kemi var att visa den rika variationen som finns i de olika språken och den livskraft som ett gemensamt engagemang för hela kalottområdet ger. Människornas naturliga kontakter vid möten sinsemellan ska trots vissa skillnader i kultur och språk bidra, utöver områdets stora naturrikedomar till att göra området än rikare och livskraftigare för den framtid som vi har framför oss. TEMAT FÖR DEN FÖRSTA DAGEN var kulturtraditioner på Nordkalotten. Sammanfattningen av dagen var ”Ta vara på det som finns där ni är, bor och vistas” och bär fram detta och ni ska se att det både uppskattas, är livskraftigt och kommer att ge ekon långt utöver vårt kalottområde. Redan denna dag fick mottot slagsida – faktiskt är det inte dåligt här uppe på Nordkalotten – det gäller att visa upp det och att vi också tror på det. Goda exempel på detta är bl a den officiella tvåspråkigheten i Finland och samernas trespråkigheter med samiska och kvenska/finska samt svenska/finska/norska. ANDRA DAGEN var temat ”Språken på Nordkalotten och näringslivet”. Klarar man sig med finska i Sverige och Norge? Hur undervisar man finska? Finns det språkhinder i näringslivet? Representanter från Norge, Sverige och Finland berättade rätt så samstämmigt följande. Trots att det inom hela kalottområdet finns många flerspråkiga kommuner är behovet fortfarande stort av bl a tvåspråkighet särskilt svenska och finska. Det är viktigt att barn och ungdomar redan i tidiga skolåldrar ges kunskaper i de olika kalottspråken. Lekens betydelse i språken kan därvid vara en god start och hjälpmedel för att få bra kunskaper och insikter främst i svenska och finska. Här har våra gränskommuner en i flera fall en särställning liksom de familjer som redan i sin hemmiljö använder sig av flera hemspråk/modersmål. För de finskspråkiga skolorna och hemmen är betydelsen av att lära sig svenska som skolspråk viktigt för här ger den s k skolsvenskan tillgång även till norska och danska. VAR INTE RÄDD ATT RÖRA DIG inom kalottområdet för hela detta område har redan historiskt varit en mer eller mindre gemensam arbetsmarknad. Den tredje dagen handlade om näringslivet. Frågeställningarna löd: Hur kan näringslivet dra nytta av regionen? Kulturexports, lokalhet och idéer. Här kom Kemi, Torneå och Haparanda med goda exempel som var och en på sitt särskilda sätt visar på förekomsten, det unika och gemensamma för hela kalottområdet. Som exempel beskrevs att det är viktigt att man lyfter fram den lokala och områdesunika förekomsten inom bl a litteraturen och teatern samt stora och unika naturupplevelser. Hälsningar till nordiska statsministrarna Nordkalottkonferensens betydelse, innehåll och värdet av detta sammanfattades av konferensens ordförande Simo Rundgren i nedanstående uttalande. ”Nordkalotten är en väsentlig del av de arktiska regionerna i Finland, Sverige och Norge. De här länderna ska ta hänsyn till Nordkalottens enorma socioekonomiska möjligheter i sina arktiska program. Man ska stödja individernas och företagens mobilitet inom regionen. Utvecklingen av öst-västliga tvärförbindelser är ständigt en utmaning för Nordkalotten. Konferensen uppmanar att de finska, svenska och norska statsministrarna lägger märke till åtta frågor: Den Nordiska språkkonventionen ska implementeras i alla länder Svenska språket har en betydligt starkare status i Finland än det finska språket har i grannländerna. Sverige och Norge kunde lära sig av Finland t ex Svenska.nu nätverket. Att kunna grannländernas språk är ett ekonomiskt utbyte. Minoritetsspråkens status ska förstärkas i alla länder; meänkieli i Norrbotten med Tornedalen som kärnområde, kvenska i Norge och alla samiska språken på hela Nordkalotten. Det kom fram ett önskemål på konferensen om att få etablera ett språkcenter för meänkieli i Övertorneå. Det skulle stödja språkets ställning och utveckling. Samernas status som urbefolkning har gett dom en möjlighet att utveckla sina språk och kulturer. Det kom fram på konferensen att tornedalingar och kvener också önskar få urbefolkningsstatus. I Sverige förekommer det även krav på att den historiska verkligheten av Sveriges språkpolitik ska erkännas på statlig nivå. Tillverkare och mästare av äkta handarbeten/ hemslöjd efterlyser att man gör skillnad mellan konstverk och serieproducerade souvenirer när det gäller produkternas moms, så som man gör i Sverige. Konferensen föreslår att social- och hälsovårdsutbildningar ska innehålla kurser av lokal kultur och traditioner så att patienterna ska kunna få vård på det lokala språket som tar hänsyn till kulturseder. Harmonisering av utbildningar ska fortsätta så att arbetssökande kan bli sysselsatta i olika delar av Nordkalotten.” Nästa Nordkalottenkonferens, den 30:e, hålls i Norge år 2018. HOLGER HANSSON-PALO, FÖRENINGEN NORDEN I BODEN MARGITH DYRANDER, 2:E VICE ORDF PRESIDIET FULLMÄKTIGE/FÖRENINGEN NORDEN I BODEN nordens tidning nr 4 | 2016 19 FOTO: WIKIMEDIA COMMONS/ JARIKIR