Nordisk Energi 1
ELNÄT AKTUELLT Resultatet av att använda AI är at
t nät ägaren får en djupare kunskap som byggs på när nya data strömmar till. Med hjälp av AI får nätägaren en förståelse hur elförsörjningen fungerar i lågspännings nätet, menar strategichefen Khaldon Hindi på Siemens Smart Infrastructure. Foto: Daniel Roos Tillsammans ger klustren en helhetsbild av hur den lokala infrastrukturen av energi fungerar i lågspänningsnätet. Nätägaren drar slutsatser för att kunna styra distributionen och förvalta elnätets kapacitet bättre. Projekt kan startas för att effektivisera elförsörjningen i det befintliga nätet, till exempel genom att bättre fördela effekten. Det leder till att kostsamma investeringar kan undvikas. AI ÖKAR FÖRSTÅELSEN AV ELFÖRSÖRJNINGEN Men AI är inte bara ett verktyg för att få ordning på informationen. – Vi använder AI för att förstå när, hur och varför problem kan uppstå, säger Khaldon. AI lär sig hur nätet fungerar, till exempel hur en station i nätet som ett ställverk, reläskydd eller en brytare arbetar om det händer något i en viss miljö, temperatur och liknande. Stationerna hänger ihop som länkar i en kedja och påverkar kvaliteten i elförsörjningen om det uppstår fel. Med hjälp av AI skapar Siemens en möjlig het för nätägaren att förstå hur elförsörjningen kommer att fungera i praktiken i förhållande till konsumtionen i klustren. Där genereras stora, omfattande informationsmängder som analyseras och struktureras av AI. Dataflödet blir till underlag för att förstå 62 hur den komplexa elförsörjningen fungerar. Men det finns smolk i glädjebägaren. Bristen på digitalisering är en gigantisk flaskhals, konstaterar Khaldon. – Vissa delar av elnätet är så gamla så att de inte går att digitalisera, i andra delar är det okej men där behöver man få fram rätt data. Man ska dessutom endast investera i teknik som går att digitalisera. Framför allt måste man veta vilken slags data som krävs för att den ska bli användbar. PROJEKTERA ELFÖRSÖRJNING I STADSPLANERING Med hjälp av AI får nätägaren nya insikter. På sikt är det möjligt att kunna ansluta fler kluster och koppla ihop konsumtionsmönstren till samma mängd energi. AI kommer att få en viktig roll och föreslå lösningar, till exempel att det behövs en större transformator. AI kan också ge förslag till stadsplanering. I ett områdeskluster med väldefinierad förbrukning över tid kan kunskapen ligga till grund om man ska planera in en verksamhet som redan är överrepresenterad. Bedömningar kan göras om att inte anlägga ett villakvarter till men gärna en förskola, som står tom på kvällarna när elkonsumtionen ökar i de angränsande småhusen. Kunskapen kommer alltså inte vara nyttig enbart för nätägaren. Den blir också användbar för samhällsbyggare och tjänstemän inom offentlig förvaltning som ska projektera morgondagens eldistribution i takt med samhällets förändring. FÖLJER NYA ELBEHOV I SAMHÄLLSUTVECKLINGEN Resultatet av att använda AI är att nätägaren får en djupare kunskap som byggs på när nya data strömmar till. Bilden av den lokala elförsörjningen framträder nu tydlig och praktisk. – Det blir också lättare att kunna styra distributionen på ett flexibelt och behovsinriktat sätt. Efter hand som områden växer i storlek kommer elbehovet att öka. Med kunskap och AI som verktyg blir det då lättare att möta nya behov och behålla tillförlitligheten i nätet. Elförsörjningen följer samhällsutvecklingen och kan anpassas till exempel när fler köper elbilar. Nätägaren kan fortsättnings vis leverera stabil och pålitlig el och kunderna kan fortsätta sina verksamheter och privatliv i en trygg relation med kraften hos AI som följeslagare och guide. ■ Nordisk Energi 4 2025