GLAS 1
Namnet Sickla betyder ungefär ”sidlänt ställe, dä
r vatten framkommer, småträsk”. Det var godset Stora Sickla som gav området sitt nuvarande namn. Foto: Magnus Östh der beryktade Nacka värdshus med glasverandor som bjöd på utsikt över både skogsklädda höjder och omgivande vatten var ett populärt utflyktsmål om söndagarna. Östra Söders pärla Hjalmar Branting Med den omfattande industriella expansionen i slutet av 1800-talets följde ett ökat behov av friluftsliv för arbetarklassen och Sickla ökade än mer i popularitet tack vare närheten till huvudstaden. På 1890-talet växte den välbesökta folkparken Sickla Djurgård fram, i folkmun kallad Östra Söders pärla, där arbetarrörelsen och sedermera nykterhetsrörelsen anordnande möten, fester och dans. På ett av dessa möten höll Hjalmar Branting tal 1905. Naturidyllen höll i sig till början av 1900-talet då Hammarby Sjö försumpades och det stinkande avloppsvattnet besvärade besökarna. Sjösänkningen och bygget av Hammarbysjöfartsled medförde omfattande förändringar i topografin. Den moderna industrialiseringen, samtiden och framtiden Sicklas moderna industrihistoria drog igång på allvar i samband med framväxten av den exklusiva skärgårdsstaden Saltsjöbaden. Järnvägsaktiebolaget Stockholm-Saltsjön köpte 1892 upp marken för byggandet av Saltsjöbanan och erbjöd i anslutning till den egna järnvägen industritomter i Sickla. Först att flytta in var Bageriidkarnes Jäst AB och snart följde fler stora företag efter, däribland Kåbergs tapetfabrik, Casco (senare del av Akzo Nobelkoncernen) och AB Kombinerar nytt och gammalt AB Diesels Motorer Diesels Motorer som 1898 började tillverka den då helt oprövade dieselmotorn. AB Diesels Motorer slogs så småningom samman med Atlas Diesel och utvecklades efterhand till Atlas Copco som förblivit tongivande i området och än idag har huvudkontor i Sickla. Företagen utvecklades väl och under raketåren och det optimistiska 60-talet var Sickla ett trångbott industriområde med bland annat komplex kemiteknisk industri och gruva för testning av bergborrar och gruvmaskiner. Industrieran över 1991 Mycket finns kvar men en kombination av ekonomiska kriser och politiska vindar, brist på mark och höjda fastighetspriser drev på avindustrialiseringen. På bara tre år, 1989–1991, lades produktionen på alla kvarvarande stora industriarbetsplatser ner. Verksamheter flyttade och en del rivningar genomfördes. 1997 förvärvade Ljungberggruppen (numera Atrium Ljungberg) hela Sickla industriområde i syfte utveckla platsen till en levande stadsdel och ta vara på de industrihistoriska värdena. Året därpå gör Nyréns Arkitektkontor via ett parallellt uppdrag ett omfattande förslag för områdets utveckling. — Atrium Ljungberg äger hela tomten, även gatorna, vilket är en GLAS 3.2021 23