Forskningssupplement 46 1
Forskningssupplement positiv förändring i relatio
n till psykisk ohälsa och missbruksproblem. Personalintervjuerna syftade till att identifiera stödjande faktorer inom ramen för deras arbete med klienters positiva förändringsprocesser. Personalintervjuerna förväntades därmed vara mer homogena och relatera till mer generella aspekter av positiv förändring, jämfört med klientintervjuernas unika beskrivningar av sin egen förändring. Därför var personalintervjuerna färre men längre (ca 60 minuter). Intervjuerna spelades in och transkriberades (för utförlig beskrivning se Skogens et al. 2018). Intervjumaterialet analyserades t ematiskt enligt Braun & Clarke (2006) genom att koda relevanta delar av utsagorna, kategorisera och identifiera teman. Analysprocessen karakteriserades av skapande av underteman, sammanslagning av teman och skapandet av nya teman genom pendling mellan transkriberat material och aggregerade teman. Citat från klienter följs av en siffra och från professionella av en bokstav. Beskrivning av intervjupersoner Klienterna var 26-62 år (medelålder = 43), 13 kvinnor och 27 män. Generellt kan klientgruppen beskrivas som marginaliserad i bemärkelsen att de ofta har ett begränsat eller helt saknar socialt nätverk, är ensamboende, saknar arbete, är i behov av ekonomiskt stöd och olika former av boendestöd och har en bakgrund av lång och regelbunden kontakt med psykiatri och socialtjänst. Problembilden varierade: hälften hade drogproblem, drygt en fjärdedel hade problem med alkohol och knappt en fjärdedel hade problem med både alkohol och droger. Avseende psykisk ohälsa var bipolär sjukdom, depression, ångest, social fobi och psykoser vanligast (n=35), följt av neuropsykiatriska problem (ADD/ADHD/Aspbergers syndrom, n=14), ospecificerat (n=6) och PTSD (n=3). För en mer utförlig beskrivning av klientgruppen se Skogens et al (2018). Analysen i föreliggande artikel bygger på klientgruppen som helhet, inga gruppvisa jämförelser har gjorts. Fyra manliga och 11 kvinnliga professionella i åldrarna 39-61 intervjuades. Samtliga hade lång erfarenhet av arbete inom området (i genomsnitt 16 år) och de representerade följande yrkeskategorier: socialarbetare, sjuksköterska, mentalskötare, boendestödjare och läkare. Projektet är godkänt av Etikprövningsnämnden i Stockholm (2016/269-31/5). RESULTAT Alla klienter utom en beskrev att vård och behandlingskontakter på något sätt varit viktiga för deras positiva förändringsprocess. I en tidigare artikel har teman relaterade till medicinering och metoder inkluderats i analysen (von Greiff et al. 2018). Det tema som beskrevs mest utförligt i intervjuerna och som analyserats i denna artikel är brukares och professionellas beskrivningar av förändringsfrämjande kontakter med vård och behandling. Allians Klienternas beskrivningar av hjälpande professionella relaterade i stor utsträckning till aspekter av det som brukar betecknas som ”arbetsallians” såsom bemötande, stöd, trygghetsskapande och tillit (Horwath & Greenberg 1994). Beskrivningarna varierade men handlade om vikten av att bli behandlad med respekt för den man är: …Förståelsen gjorde att jag inte behövde vara social, de lät mig vara, det var väldigt viktigt (IP 3), att bli lyssnad på: De fick mig känna att jag var en viktig människa (IP 34), förmedling av hopp och skapande av tillit: Tillit, börja tro på behandlaren, terapeuten – att någon vill en väl, tro på det de säger… (IP 33); De gav mig en chans och trodde på mig (IP 32). Ytterligare en dimension av relationen beskrevs i termer av att göras delaktig i processen: Personalen lyssnade på mig, vad jag tänkte om min sjukdom. Lät mig vara med i processen, hur jag ville utforma mitt liv. Tilläts känna alla känslor – ledsen och arg... Blev bemött som en människa – många inom sjukvården bemöter en som en andra klassens medborgare, särskilt inom psykiatrin (IP 1). Citatet från IP 1 illustrerar något som många klienter lyfte fram som centralt – att bemötas som en människa snarare än en patient/klient. De professionella beskrevs ofta i plural. Innehållet relaterar till tillit, stöd och trygghetsskapande men brukarna beskrev sina kontakter som ett kollektiv, ett ”de”, som varit viktiga. Även de professionellas beskrivningar kretsade kring skapande av arbetsallians. Att vara lyhörd och anpassa sig efter klientens situation och behov för att kunna skapa tillit beskrevs som en viktig förutsättning. Arbetet framställdes i liknande termer som klienterna använde men beskrivningarna var oftast individuella, dvs. de relaterade till innehållet i allians på ett mer traditionellt sätt - relationen mellan en behandlare och en klient. Genom att se och lyssna på klienten var intentionen att skapa acceptans och förtroende: Att de känner sig sedda och bekräftade. // Vi uttrycker nyfikenhet och intresse, vi är inte dömande (IP A). Detta möjliggjorde i sin tur förmedling av hopp och individuellt anpassade mål, vilket beskrevs vara centralt för återhämtningsprocessen: Att hitta ett mål är viktigt, att hitta ett hopp. 6.2019 socionomen 7