Nollnitton 1
det vi minns t hats. Musiken var ändå mest en urs
äkt. kommer att dyka upp i vip-området på Way Out West 2026. Blomkransens hegemoni Få accessoarer har tagit över festivalfält lika totalt som blomkransen gjorde under mitten av 2010talet. Den kom inte ensam, utan som del av en bohemisk våg av virkat, stora solglasögon och “beach waves” – hår som friterats sönder i valfri värmetång och sedan dränkts i obscena mängder saltvattenspray. I praktiken var blomkransen ett drygt 50 centimeter långt snöre med plastblommor, vars främsta uppgift var att signalera något vagt organiskt, drömskt, feminint och fritt – och, förstås, fullständigt unikt. Egentligen handlade det om en återvinning. Blommor i håret hörde hemma i 70-talets hippieromantik och Woodstock Festival, men återuppstod som globalt festivalfenomen runt 2015 i en dimma av Instagramfilter, boho-estetik och Coachella Valley Music and Arts Festival. Där stylades den med svepande maxiklänningar, virkade toppar och aztekmönstrade tunikor – eller med korta, uppvikta jeansshorts, cognacsfärgat skärp, vadlång, kimonoliknanade, kofta och skinnboots (för att “bryta av det feminina”). Fanbärare och inspirationskällor var bland andra Lana Del Rey, Florence Welch och Vanessa Hudgens, vars Coachella-looks fungerade som mall för en hel generation festivalbesökare. Meshnostalgin Meshvurmen började egentligen inte på festivalfältet, utan i 90-talets 17 undergroundklubbar och rave i Berlin och London, där plaggen fyllde en funktion: de var lätta, luftiga och tålde både värme och rörelse. Under slutet av 00-talet och början av 10-talet plockades materialet upp av både streetwear och större modehus, och fick samtidigt ett eget estetiskt liv på Tumblr, innan det gradvis blev en självklar del av festivalestetiken. Det stylades ofta som ett baslager: över bikini-toppar, under seleliknande harnesses och kroppssmycken, eller som transparenta klänningar. En närbesläktad trend var fisknätet, som gjorde en parallell revival och dök upp på toppar, tights och som ett extra lager snarare än något man bar för sig självt. Cowboyboots Cowboybootsen föddes i den amerikanska västern under 1800-talet, kopplade till boskapsdrivning och ridning. Den höga skaften, spetsiga tån och klacken var i grunden praktiska designval för ett liv i sadeln, men har i modern tid fått helt andra användningsområden – inte minst på VIP-områden och festivalfält. I dagens modecykel har de fått en tydlig revival genom country- och Americana-vågen, där Dolly Parton länge varit en stilmässig referenspunkt, och där Taylor Swift under sin country-era etablerade bootsen i popkulturen på nytt. Senare har Beyoncés album Cowboy Carter förstärkt den moderna “cowboy-core”-estetiken, medan figurer som Kendall Jenner bidragit till att göra bootsen till en självklar del av festival- och off-duty-mode. Cowboybootsen tog i praktiken vid där gummistöveln och den tidigare Dr Martens-vågen slutade, och började dyka upp i allt från streetstyle till festivalbilder. Under mitten av 2020-talet blev de ett återkommande inslag på stora europeiska festivaler som Glastonbury. Vissa har kopplat den senaste uppsvinget till countryvågen i pop, förstärkt av Taylor Swifts turnéer, där estetik och publikmode spillt över i festivalbilden.