Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14 Dålig stämning är en vanlig plåga
på våra arbetsplatser. Och så svårt att bli av med. Men det går. Det handlar om att överlista vår reptilhjärna med tydliga spelregler och våga sätta sig emot gnällspikarna. Text Eyal Sharon Krafft Bild Stefan Lindblad Så klarar du GNÄLLSPIKARNA D 14 KOLLEGA 8-11 u slår dig ner i fikarummet och är på ovanligt gott humör. Tills någon öppnar munnen och börjar gnälla. Det som ältas kan vara vad som helst – chefen, ägarna, arbetsplatsen, vädret, bensinpriset, den arabiska våren. Inte sällan saker som vi inte alls råder över. Ditt goda humör är som bortblåst, gnällspiken har lyckats förpesta stämningen och stjäla din energi. Igen. Smärre missnöjesyttringar kan vara välgörande. För när trycket på jobbet ökar, kan det ”pysa” inombords av rädsla att inte räcka till. Då kan gnäll någon enstaka gång fungera som terapi och hjälpa till att lätta på trycket. Efteråt mår vi ofta bättre, eftersom vi har fått ventilera rädslan att inte duga. Men när mer energi läggs på att gnälla än på att arbeta är företaget riktigt illa ute. När vi gläds åt kollegors misslyckanden fastän vi själva också drabbas, eller när man talar ringaktande och hånfullt om ”dom” och glorifierande om ”vi”, ska varningslamporna blinka illrött. – I värsta fall kan företaget tappa förmågan att se framåt medan medarbetarna blir allt sjukare. Till slut kan företaget förlora sin marknad och blir överkört av sina konkurrenter, säger beteen- »Mycket av energin gick åt till att hitta fel och ifrågasätta. Det blev outhärdligt för mig. Jag mådde dåligt.« JÖRGEN devetaren och konfliktexperten Lennart Lindén som nyligen kommit ut med boken ”Medarbetare eller motarbetare. Konsten att vända ett missnöjesklimat” tillsammans med kollegorna My Schüldt och Ylva Lindén. Jörgen arbetar i ett tjänsteföretag där varningslamporna ignorerades. Problemen började med en omorganisation följd av en omfattande chefskarusell med flera samtidiga byten av mer eller mindre erfarna chefer. – Det skapade en utpräglat dålig stämning med mycket korridorsnack. Händelser ältades om och om igen och ifrågasattes. När det tog riktig snurr präglades situationen av rädsla. Alla pratade om varandra, men ingen vågade lägga korten på bordet. Eftersom det handlade om en kritik mot arbetsledningen var det extra känsligt, chefer sitter ju på makten så man är rädd för repressalier. – Till slut kändes det som att företaget drogs åt olika håll. Mycket av energin gick åt till att hitta fel och ifrågasätta. Det blev outhärdligt för mig. Jag mådde dåligt, säger han. Dålig stämning uppstår på rätt primitiva grunder. När vi känner oss hotade tar vår reptilhjärna, som styr en stor del av vår varseblivning, tolkning och känslor, över och försöker beskydda oss. Faran består av ökade krav, neddragningar, stora som små förändringar eller omorganisation – parade med brist på tydliga riktlinjer från chefen om vad som ska prioriteras och hur vi ska kunna göra bra ifrån oss. ➼
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68