Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28 »Visst gillar jag pengar, vem gör
inte det? Men innerst inne kände jag att jag inte ville ägna resten av mitt liv åt det där. Att jag ville göra något mer. Och jag bestämde mig för att lyssna på min inre röst.« Simon Eisner om att sitt avhopp från karriären inom finansbranschen. Vid trettio var Simon Eisner en avundsvärd man. Med ett toppjobb inom finansbranschen och en lön som gjorde att han kunde leva ett lyxliv med exklusivt boende, dyra utlandsresor och täta besök på de finaste krogarna i Stockholm var det säkert många som önskade att de kunnat gå i hans skor. Men Simon var inte lycklig. Han hoppade av karriären och flyttade tillbaka till sin hemstad Göteborg där han startade ett litet konsultföretag inom it och telecom för att försörja sig. Beslutet väckte starka känslor. – Många tyckte att jag tog ett ganska dumdristigt och irrationellt beslut. Och visst gillar jag pengar, vem gör inte det? Men innerst inne kände jag att jag inte ville ägna resten av mitt liv åt det där. Att jag ville göra något mer. Och jag bestämde mig för att lyssna på min inre röst. – Jag är övertygad om att alla har en inre röst. Men tyvärr handlar livet väldigt mycket om att kompromissa. Men om man ägnar ett helt liv åt att kompromissa är man ju egentligen aldrig nöjd och till slut blir man nog olycklig eller bitter. Och om man väljer att inte kompromissa finns risken att man helt plötsligt anses obstinat. Det är en hårfin skillnad mellan att vara modig och dumdristig. Men Simon skulle också komma att starta ett annat företag i Göteborg. Idén fick han efter många sena besök i en Seven Elevenbutik i Stockholm som han passerade på vägen hem efter jobbet. Där såg han saker som fick honom att skämmas och som han ville ta itu med. När vi nu ses en gråmulen, fuktdrypande dag i oktober har det gått nästan tio år sedan Simon Eisner lämnade sin statusfyllda tillvaro i huvudstaden. Idén som föddes på Seven Eleven är i dag hans huvudsyssla – företaget Allwin. Vi möts utanför Baptistkyrkan i Göteborg där jag just har besökt kaféet Trappanér för att se vart en del av de varor som Simons företag Allwin samlar in tar vägen. På kaféet bjuds varje kväll upp till 200 hemlösa på mat, fika och några timmars värme och gemenskap. Mycket av maten och brödet kommer från Allwin. I kväll kommer det att bjudas på fiskbullar med ris, tack vare de hundratals konservburkar från Abba Seafood som körts dit av Allwin. När Simon äntligen stänger av mobilen berättar han att det var en tänkbar kund som ringde. Han säger att eftersom marknaden börjat mogna nu så har det också börjat lossna ordentligt. I dagarna har han 28 KOLLEGA 8-11 exempelvis fått till ett provkontrakt med en av de stora dagligvarukedjorna. Bestämmer de sig sedan för att fortsätta kommer säkert den övriga dagligvaruhandeln att haka på. – Och häromdagen blev jag faktiskt uppringd av en tjänsteman på näringsdepartementet som ville veta om jag ville tala om mitt företag vid ett EU-möte. Sånt får mig att rysa, säger han stolt. När han i bilen på väg mot Svenska kyrkans lokaler i Göteborgsförorten Bergsjön berättar om sin bakgrund står det snart klart att han har haft ett privilegierat liv så långt. Han växte upp ”i en skyddad miljö på landet i Göteborgstrakten”, i en familj där det inte saknades pengar. Bland hans förfäder finns flera framgångsrika och förmögna entreprenörer. Och dessa, säger Simon, har så klart varit förebilder för honom. Sin gymnasieutbildning fick han på den privata internatskolan Lundsberg. – Eftersom min far gick där så blev det bara så att jag också skulle gå där. Och man kan säga att förutsättningarna för min framtida karriär grundlades där. Det är en skola där man får lära sig lite vett och etikett vilket faktiskt betyder någonting när man blir äldre. – Samtidigt skapar man också väldigt fina vänskaper och genom dem får man också goda och värdefulla kontakter. Det är ju inte så att man bara ska göra affärer med varandra men eftersom man är vänner så hjälper man varandra, precis som man gör i alla andra sociala sammanhang. En stor motgång har han ändå haft, Simon Eisner. Hans far gick bort när Simon bara var 17 år. Men i stället för att sörja den tid de borde ha fått tillsammans, väljer Simon att fokusera på det goda som kom ur det onda. – Om min far hade levat kanske han hade influerat mig så att jag hade varit tjänsteman på Volvo med familj och barn i dag. Om jag varit lycklig eller olycklig vet man ju inte. Men då hade inte heller Allwin funnits och det här problemet som jag försöker lösa hade funnits kvar. Efter Lundsberg fortsatte Simon studera på universitet i England och USA och fick, som civilekonom, sedan snabbt jobb som finansanalytiker i London. Några år senare flyttade han hem till Sverige och blev anställd som managementkonsult i Stockholm. Och som en sådan är man i toppen av karriärshierarkin, förklarar Simon. I början stortrivdes han med arbetet, den ställning och det liv som det förde med sig. Men efter att ha jobbat mellan 50 och 60 timmar i veckan i några år började han känna sig uttråkad. Beslutet att lämna ➼
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68