Omtanke 1
PERSONLIG ASSISTANS – Tydlig lagstiftning och sta
ten som huvudman är de två viktigaste sakerna tycker vi på SKR, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR. Foto: Rickard L Eriksson. ”Det var inte meningen att det skulle bli så” Kostnaderna för personlig assistans har ökat i kommunerna Försäkringskassan har blivit hårdare i sin bedömning av de grundläggande behov som ska ge personlig assistans om de uppgår till 20 timmar i veckan eller mer. Bakgrunden var en uppmaning om kostnadsbesparing från regeringen, men sedan togs sparförslaget bort och det har varit många turer kring utredningen av LSS. Personlig assistans-dagen tog upp många intressanta frågor i ämnet. TEXT: JENNY FORS FOTO: RICKARD L ERIKSSON OCH GETTY IMAGES Cirka 75 000 personer har en verkställd insats inom LSS och av dessa har cirka 5 000 personlig assistans, som är en av åtta insatser inom LSS. Antalet personer som har fått beviljat personlig assistans av Försäkringskassan har sjunkit sedan år 2015 då regeringen kom med ett nytt regleringsbrev. Där stod det att kostnadsutvecklingen måste stoppas, vilket gjorde att Försäkringskassan blev hårdare i sin bedömning av vad som är grundläggande behov och kan kvala in för att få personlig assistans enligt LSS. Det krävs idag 20 timmar eller mer av grundläggande behov för att få rätt till assistansersättning. Därefter kan man även beviljas assistans för andra personliga behov. Kommunerna betalar ut de första 20 timmarna, sedan tar Försäkringskassan och staten vid. – De senaste två åren har antalet beviljade timmar totalt legat stilla på 128,9 i snitt per vecka. Innan dess skedde en stadig ökning. Antal personer som har fått personlig assistans ökade också fram till år 2014 då vi nådde en topp på 57 personer per kommun i snitt. Sedan har vi haft en minskning och är nu nere i 50 personer i fjol. Det här är siffror från biståndsbedömda personer enligt Socialförsäkringsbalken som visar att det har skett en tydlig åtstramning från statens sida, både vad gäller timmar och personer, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR. Hon var en av talarna på Personlig assistans-dagen som webbsändes den 10 september och arrangerades av JP Infonet i samarbete med Vision. ATT FÖRSÄKRINGSKASSAN HAR blivit hårdare i sin bedömning har kritiserats hårt och har fått förödande konsekvenser för de som inte har fått beviljad personlig assistans trots att de har ett stort behov. – Det var inte meningen att det skulle bli så. I januariöverenskommelsen beskrivs att den personliga assistansen ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet. Alla som har rätt till stöd ska få det. Vi är bekymrad över att assistanstiden har minskat och har bett Försäkringskassan att förklara varför det har blivit så, säger Mikael Dahlqvist, riksdagsledamot (s) och ansvarig för funktionshinderfrågorna vid socialutskottet. Problemen har försökt att rättas till, man tog bort sparkraven och genomförde en LSS-utredning, men den fick mycket kritik, främst av funktionshinderrörelsen. Bland annat så föreslogs att barn under 16 år skulle få stöd av kommunen istället för personlig assistans. MÅNGA KOMMUNER KÄMPAR med dålig ekonomi och det kan innebära problem med dubbla huvudmannaskap. Om man får avslag för personlig assistans från Försäkringskassan och inte når upp till 20 timmars grundläggande behov så kan man ansöka om annat stöd från kommunen. Den processen gör att det tar längre tid att få beviljad hjälp och det har också inneburit ökade kostnader för kommunerna. – År 2009 var det 15 personer som fick stöd enligt LSS från kommunerna och idag kan vi se att den siffran har ökat till 22 personer. För små kommuner blir det extra kännbart med ökade kostnader för det här, säger Annika Wallenskog. Många kommuner har löst frågan på annat sätt. Fler har till exempel gett boendestöd istället för personlig assistans. – Det kanske inte var det som var tänkt från början. Kostnaderna för personlig assistans har ökat i kommunerna. Det här är något som vi har protesterat mot från www.ssil.se | 21