Omtanke 1
väntetid, (den tid under dygnsvila som en assiste
nt behöver vara tillgänglig i väntan på att personen behöver hjälp) eller beredskap (när assistenten behöver finnas till förfogande). FINN KRONSPORRE, SOM är jurist, redde ut det här med goda levnadsvillkor, tillsyn och undre tidsgräns. – De går lite hand i hand. Det finns De grundläggande behoven som man behöver hjälp med ska uppgå till 20 timmar i veckan och man ska tillhöra personkrets 1, 2 eller 3 för att få personlig assistans enligt LSS. egentligen ingen undre gräns för att få personlig assistans av kommunen, men sju timmar i veckan anses som riktmärke för grundläggande behov, så ofta krävs både hjälp med påklädning och personlig hygien för att komma upp i timmarna. Om ett visst behov inte godkänns som grundläggande så minskar möjligheten att få personlig assistans. Men är man uppfinningsrik så kan det gå. Om man bedömer att det är rimligt för en person att få gå på gymmet tre gånger i veckan, då kan det bli en massa av- och påklädning, som ju får räknas som grundläggande behov. Det kan göra att en person får beviljat personlig assistans och en annan inte får det fast båda kanske har ungefär likvärdiga förutsättningar att klara sig själv. Goda levnadsvillkor ska ges enligt LSS sondmatning blev assistansgrundande och räknas som grundläggande behov. – Vi måste göra förändringar i hur man tolkar grundläggande behov för att komma över de här juridiska tolkningarna som sker idag. Vi ska också titta på behovet av tillsyn, huvudmannafrågan och föräldraansvaret ska smalnas av. Även det här med egenvård, som idag är en gråzon, säger Mikael Dahlqvist. Han är själv funkispappa till ett barn med behov av personlig assistans och han är också utbildad distriktssköterska. Personlig assistans är en av åtta insatser inom LSS som kommunerna ansvarar för. För att kunna få personlig assistans behöver man tillhöra personkrets 1, 2 eller 3. Dessa är: 1. Personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. (Bygger på medicinskt underlag/diagnos). 2. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (Bygger på medicinskt underlag/diagnos). 3. Personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Sex grundläggande behov berättigar till personlig assistans; andning, hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra och annan hjälp som förutsätter ingående kunskap om den funktionshindrade. Om Försäkringskassan bedömer att personen har grundläggande behov som täcker 20 timmar eller mer beviljas assistansersättning och då kan man också får personlig assistans för andra personliga behov, som fritidsaktiviteter/träning, umgås med släkt och vänner, utföra ett arbete, utöva föräldraansvar, hushållsarbete, vara delaktig i samhället och så vidare. Man kan också får beviljad assistans för (7 paragrafen) och skälig levnadsnivå i SoL (4:e kapitlet 1 paragrafen). – Många som hanterar bistånd vet vad som menas med goda levnadsvillkor och vem som helst som man frågar förstår att goda levnadsvillkor är bättre än skälig levnadsnivå. Men goda levnadsvillkor är inte bästa levnadsvillkor. Många kan tro att det kan vara som ett smörgåsbord. En daglig verksamhet avses motsvara ett vanligt förvärvsarbete. Jag kan inte kräva att bli pilot. Därför kan man inte räkna med att få precis det man vill, att få de för mig bästa levnadsvillkoren, säger Finn Kronsporre. HAN BERÄTTAR OM ett mål från 2009 där en man hade beviljats korttidsvistelse enligt SoL, men han kom på att han hör till LSS och borde ha insatsen enligt LSS istället och att det då kan bli goda levnadsvillkor. De hävdade att behovet redan var tillgodosett. Han överklarar. – Han vann i Kammarrätten men fick komma tillbaka till samma korttidsboende, samma rum, fick ingen ytterligare www.ssil.se | 23