Omtanke 1
AKTUELLT Mammor utsatta vid alkoholproblem I en n
y studie har forskare undersökt hur mammor som har barn med män som har problematisk alkoholkonsumtion, uppfattar sin egen och sina barns situation. Syftet har varit att få kunskap om hur deras vardag påverkas för att kunna utveckla och förbättra stödet till familjerna. – På grund av pappornas problematiska alkoholkonsumtion blir mammorna inte bara ansvariga för pappa-barn-relationen, utan också för barnens praktiska omsorg och skydd. Detta ansvar ser i många fall likadant ut efter en separation. Det förvånade oss, säger Veronica Ekström, forskare vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Studien visar att mammor utsätts för stor negativ påfrestning på grund av den andra förälderns problematiska alkoholkonsumtion, och att de behöver externt stöd för att bättre kunna hantera sin och sina barns situation. Ett stöd som de flesta av mammorna i studien uppger att de saknar, då socialarbetare inte alltid uppmärksammar mammornas behov. – Mammorna i vår studie uttrycker att de känner sig väldigt ensamma och att de även själva mår dåligt. De är konstant oroliga för sina barn och hur barnen har det. Att i högre grad uppmärksamma dessa mammor inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården kan göra stor skillnad, säger Veronica Ekström. Flickor kan ha blivit bortgifta Rädda Barnen får starka signaler om en ökad oro för både bortgifte och våld i hemmet. För de flickor som inte återvänder till skolorna efter sommarlovet finns en risk att de blivit bortgifta mot sin vilja. – Varje år tvingas flickor hoppa av skolan på grund av att de blivit bortgifta under sommarlovet. Vi får starka signaler om en ökad oro för både bortgifte och våld i hemmet. Det är en oerhört oroande utveckling, säger Evelina Aho Fältskog, projektledare på Rädda Barnen. – Redan innan skolorna stängde ner under våren befarade vi att den här tiden skulle bli svår för många av de unga som lever under hedersrelaterat våld och förtryck. Det har det också varit och vi är oroliga för att förtrycket kommer hållas på samma höga nivå trots att gymnasieskolorna öppnar upp. Tipsa oss! Skicka dina nyhets tips till: nyhetstips@ssil.se 34 | www.ssil.se Fler unga tjejer tvingas till sex 8 procent av alla flickor i årskurs 2 på gymnasiet anger att de har blivit tvingade till sex. Det är den högsta siffra som uppmätts i Stockholmsenkätens historia, sedan starten år 2002. Stockholmsenkäten ger en uppfattning om hur ungdomars mående, beteenden och normer förändras över tid. Ungdomar i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet får svara på frågor som rör kriminalitet, narkotika, tobak, spel och psykisk hälsa. Årets undersökning visar att narkotikabruket bland unga ökar. Ökningen sker främst bland pojkar på gymnasiet, men resultatet visar också att flickor testar narkotika i en högre utsträckning än tidigare. – Att bryta den här utvecklingen tror jag är alldeles avgörande för att stävja rån och annan kriminalitet. Samhället får inte ge vika. En annan oroväckande utveckling är andelen unga tjejer som har blivit tvingade till sex, säger Jan Jönsson (L), socialborgarråd. Ett av de mest anmärkningsvärda resultaten i årets undersökning gäller frågan Utsattheten för sexuellt tvång/våldtäkt ökar framförallt bland flickor i år 2 på gymnasiet. om utsatthet för våldtäkt. 8 procent av alla flickor i årskurs 2 på gymnasiet anger att de har blivit tvingade till sex. Det är en högsta siffra som uppmätts sedan frågan började ställas år 2002. – De senaste veckornas medierapportering har vittnat om en stor problematik även kring ungas frivilliga sex. Antalet tjejer som söker hjälp för sexrelaterade skador har ökat. Jag vill inte moralisera kring ungas sexvanor, men nu handlar det om att unga tjejer far illa. Sex- och samlevnadsundervisningen måste börja problematisera kring pornografi och lyfta vikten av samtycke, säger Isabel Smedberg-Palmqvist (L), skolborgarråd. Den upplevda otryggheten har ökat något mellan 2018 och 2020 års mätning. I årskurs 9 har andelen flickor som upplever otrygghet i sitt eget bostadsområde ökat från 29 procent till 33 procent och från 13 procent till 17 procent bland pojkarna. I årskurs 2 på gymnasiet har det skett en ökning från 14 procent (2018) till 16 procent (2020) bland pojkarna och en svag minskning bland flickorna, från 32 procent till 29 procent, i årets mätning. Sverige brister när det gäller barns psykiska hälsa Sverige hamnar långt ner på listan när det gäller barns psykiska välbefinnande. Det visar en ny rapport från UNICEF som jämför barns situation i världens rika länder. Rapporten Worlds of Influence - Understanding what shapes child well being in rich countries har undersökt hur barn har det i världens rika länder inom EU och OECD. Länderna har rankats utifrån barnens psykiska och fysiska hälsa samt skolkunskaper och sociala färdigheter. Barns psykiska välbefinnande har mätts utifrån hur tillfredsställda barn uppger att de är med livet, samt utifrån självmordsstatistik. Sverige hamnar här på 22:a plats av 38 jämförda länder. – Placeringen är en indikation på att Sverige är på väg åt fel håll, och inte har gjort tillräckligt för att fånga upp de barn som mår dåligt. Sverige har ju en uttalad målsättning att vara det bästa landet för barn att växa upp i och då krävs det tydligare åtgärder och prioriteringar, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF Sverige. När det gäller fysisk hälsa får Sverige en femteplats, medan skolkunskaper och sociala färdigheter ger en 14:e placering av 38 länder enligt rapporten.