STT 1
2 STT Naturbruk & MILJÖ TEMABILAGA Naturbruk & MI
LJÖ Om skogens betydelse I årets upplaga av bilagan ”Naturbruk & Miljö” har vi satt extra fokus på skogen. Vi skriver bland annat om Jimmy Granqvist, som vill skaffa sig en framtid i att jobba med hästen i skogen, om Naturbruksgymnasiets kurs i småskalig avverkning, om skador efter avverkning och om Tomas Allansson som startat ett företag där han jobbar med röjning. När jag skulle skriva en krönika till denna bilaga var det ju ofrånkomligt att den skulle handla om skog. När jag började leta inspiration hittade jag många intressanta fakta: Sverige är ju ett utpräglat skogsland, men visste ni att över 50 procent av landets yta täcks av skog? Och förutom att skogen är Sveriges viktigaste naturresurs, och står för ungefär en tiondel av vår export, så har den även betydelse för klimatet: Skogen minskar stormars häftighet, nog så viktigt i det blåsiga tidevarv vi nu befinner oss i, och den mildrar både värme och kyla, samt ökar luftfuktigheten och nederbörden. MAN KAN OCKSÅ SÄGA ATT VI ALLA ÄR TRÄSKALLAR. Vi har skogen i blodet I den intressanta lilla skriften ”Fakta om lövträ” (utgiven av Träcentrum) finns många fascinerande uppgifter, som att de första människorna faktiskt var skapade av trä.I fornnordisk mytologi trodde man nämligen att den första kvinnan, Embla, skapades av en alm, och den förste mannen, Ask (som namnet tydligt antyder) skapades ur trädet ask. Alltså har vi alla skogen i blodet, om man får tro de gamla vikingarna. (Vill man vara lite mindre poetiskt kan man ju också säga att vi alla är träskallar...) De keltiska druiderna samlade sina hemliga krafter från ekens krona, och kvinnor offrade till linden för ökad fruktsamhet. Och för att gå över till kristendomen: Visste ni varför asplöven skälver? Jo, det är för att Kristi kors var byggt av aspvirke. Skonsammare metoder Det är kanske inte så konstigt att träden fått en stor betydelse i myter och religioner. De har ju varit av så stor vikt i människors liv, och gett både utkomst, virke och värme. Konstigare är väl hur vi behandlat dem på senare år. De träd som tagit en mansålder att växa sig höga mejas ner på några timmar, för att lämna ödsliga kalhyggen efter sig. Nu är dock vinden på väg att vända mot skonsammare metoder med mer hänsyn till naturen, vilket man kan läsa mer om här i bilagan. Ett litet PS så här mot slutet: Ordet bokstav sägs härstamma från att bokstäver förr bestod av raka linjer, stavar, som ristades in i trä eller andra material. Så man kan säga att den här krönikan inte bara innehållsmässigt är fylld av träd, utan även symboliskt – i varje bokstav. KATARINA JOHANSSON Våra vanligaste trädslag är tall och gran, men totalt finns inte mindre än 45 olika arter i Sverige. Varav jag kan se skillnad på en sexsju stycken. Och då är det alltså träd med blad och barr vi talar om, ge mig en träbit av något träslag och jag har inte den blekaste aning om vad det är för något. Hm, med skogsfolk och sågverk i familjen borde jag nog skämmas lite, tror jag... Höst 2013 STT Svenljunga • Tranemo • Ulricehamn AVVERKAR PÅ SKONSAMT SÄTT. Eleverna Ida Karlsson, Tobias Krågen, Mattias Coltman deltar i den småskaliga avverkningen. Längst till höger Göran Hägnestig, instruktör skog . FOTO:KATARINA JOHANSSON HÄST... Här är rektor Sakari Lempessalmi på besök hos Lisa Mortensen och Jimmy Granqvist, som med hjälp av ardennern Mojje drar ut stockarna. ...OCH MINISKOTARE. Mattias Cottman hämtar sedan stockarna på upplagsplatsen. Småskalig avverkning för naturbrukselever SVENLJUNGA I skogarna utanför Svenljunga håller en grupp skogselever på naturbruksgymnasiet på med ett avverkningsprojekt. Men den här gången är det inga stora maskiner som gäller. Nej, i utgången ”Skogsvårdsentreprenör” använder man en miniprocessor, en mindre skotare, röjsåg, motorsåg och – en häst. I skogsutbildningen kan man välja mellan tre olika utgångar: Maskinförare, där man arbetar mer storskaligt, Skogsvårdsentreprenör, som inriktar sig på småskalig avverkning och Högskoleförberedande , som i princip går samma kurser som Skogsvårdsentreprenör. Just nu är treorna som går Skogsvårdsentreprenör och Högskoleförberedande ute i skogen strax utanför Svenljunga, där de rensar en ledningsgata i kursen Småskalig skogsteknik. Skonsam metod Jimmy Granqvist och Lisa Mortensen drar, med hjälp av ardennern Mojje, fram stockarna till upplagsplatsen med en lunningsbåge. Där lastar Mattias Cottman sedan stockarna på en mindre skotare. Det är en skonsam metod, de enda spår som syns på marken är de efter hästens hovar. Att man har med en häst i projektet är Jimmy Granqvists förtjänst. Han har ett stort intresse för hästar, och har lånat ardennern Mojje från gården där han arbetar som dräng på helgerna. (Läs mer om Jimmy på sidan 4-5 .) Skolans rektor, Sakari Lempessalmi, som är på besök för att titta till eleverna, tycker det är ett bra initiativ. – Det blir mer och mer intresse för att använda sig av hästen i skogsbruket. Det blir inga markskador, och den kan dra fram virke från otillgängliga marker. Och även kommuner har börjat använda sig av hästar, till exempel vid sophämtning och gräsklippning med hästdragna maskiner. ”En bra framtid” Mattias Cottman, som kör skotaren, går utgången Skogsvårdsentreprenör. Han uppskattar kursen i småskalig skogsteknik. – Det har varit väldigt roligt att testa på! Är det något du kommer att vilja jobba med i framtiden? – Jag vet inte, men det är en bra erfarenhet. Även eleverna Lisa Mortensen, och Ida Karlsson som går Högskoleförberedande, och Tobias Krågen, som går utgången Maskinförare, tycker kursen är bra. – Det har varit väldigt varierande, säger Ida, som siktar på att läsa till skogsmästare. – Ja, det har varit bra, instämmer Tobias , som planerar att arbeta inom trädgård/park i framtiden. – Jag tänker bara hålla på med skog på fritiden. Skogsinstruktör Göran Hägnestig, som håller i kursen, berättar att den småskaliga skogstekniken har stor betydelse inom skogsbruket. – Det är fler som jobbar med småskalig avverkning än storskaligt, men det märks inte lika tydligt. De stora maskinerna syns mycket mer. Men allt går inte att komma åt med maskiner, till exempel i stadsnära parker. Och det är en bra framtid i det, det är till exempel många som arbetar med att röja kraftledningsgator. KATARINA JOHANSSON BILAGA Naturbruk & MILJÖ med STT Nästa utgivning – Naturbruk & MILJÖ – 26 november 2014 • ANNONSSTOPP fredag 14 november 2014. TEMABILAGA som följer med STT vecka 43 år 2013 TEM Ansvarig utgivare Sune Strand | Redaktör Katarina Johansson | Medarbetare Ann Sofie Wahlberg, Ann-Louise Kjellner, Per ove Ståhlbrand | Grafisk Form Stefan Rylander | Annonsinförsäljning Marina Bengtsson, Mattias Bång, Sune Strand | Tryck Borås Tidnings Tryckeri AB, miljöcertifierat tryckeri enligt ISO 14001 | Distribution Posten | Utebliven tidning Ring Posten Ans ove Bo G Gratistidningen STT utkommer torsdagar och distribueras av Posten AB till alla hushåll och kontor i Svenljunga och Tranemo kommun samt Aplared, Grönahög, Gällstad, Marbäck, Vegby och Älvsered, dessutom till samtliga företag i Målsryd, Dalsjöfors och Rångedala. Total upplaga: 15 650 ex. ko o STORNUMMER i slutet av varje månad, även till hela Ulricehamns kommun. Total upplaga: 25 000 ex. Gratistidningen STT 0325-40 000 | annons@stthuset.com | redaktion@stthuset.com Gra GRATISTIDNING I TRE KOMMUNER www.stthuset.com