Tidningen Energi 1
Intervju Emma Wiesner Grön kämpe i tuffare klimat
Klimatpolitik går hand i hand med industriell konkurrenskraft. Det menar centerpartisten Emma Wiesner, som kämpar för den svenska energisektorns intressen i EU-parlamentet. Efter EUvalet väntar dock ett tuffare samarbetsklimat. Vilka blir de stora europeiska energifrågorna under kommande mandatperiod? TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: EVELINA CARBORN P 14 å kvällen den 17 december 2022 sitter ett 60tal personer i ett mötesrum i EUparlamentet i Bryssel. Här pågår slutförhandlingar om revideringen av EU:s utsläppshandel (ETS). Framför de tre talespersonerna vid förhandlingsbordet ligger ett papper med fyra kolumner: en som visar kommissionens position, en som visar ministerrådets och en som visar EUparlamentets – samt en fjärde kolumn, där de slutgiltiga skrivningarna ska på pränt. Nu handlar det om att ge och ta för att kunna komma till beslut. När dagen övergår i natt återstår fortfarande några viktiga frågor, bland annat denna: Ska koldioxidutsläpp från avfallsförbränningen i fjärrvärmesektorn ingå i utsläppshandeln (som den redan gör i Sverige och Danmark)? Varje halvtimme går grupperna ut för en briefing och interna förhandlingar. Men så, klockan 01.30, kommer slutligen ett genombrott – alla parter enas om att avfallet ska in. Ett beslut som både ska sänka utsläppen och stärka de svenska fjärrvärmeföretagens position på den internationella marknaden. – Det var tuffa slutförhandlingar. Jag gav inte upp även om flera parlamentariker tvekade. Jag kunde ju peka på Sveriges exempel och visa att det går, säger Emma Wiesner, som var talesperson för sin partigrupp och en av förhandlarna för parlamentets räkning. Efter åtta månaders slutförhandlingar kunde delegaterna nu sätta punkt och åka hem till sitt julfirande. Arbetet hade börjat redan i juli 2021 när EUkommissionen lämnat sitt första förslag till förändringar, Fit for 55paketet. En rapport som renderade 1 477 ändringsförslag bara i EUparlamentet. NR 3 2024 TIDNINGEN ENERGI – Det är en lång och tuff process att få igenom beslut i EU. Det passar inte alla, säger Emma Wiesner när vi ses några veckor efter EUvalet, i slutet av juni. Vad som händer inne i de glastäckta EUskraporna i Bryssel har väldigt stor påverkan på den svenska politiken. Successivt sipprar besluten ner på nationell nivå och implementeras. Därför är EUarbetet helt centralt för att värna det svenska energisystemet, menar Emma Wiesner, som till skillnad från de flesta av sina parlamentskolleger har en gedigen grund i energisektorn, med en civilingenjörsexamen i botten. I år gjorde Centerpartiet ett starkt val, även om de backade från rekordresultatet 2019. Partiet fick in två ledamöter, där Emma Wiesner stod överst på listan. Överlag gick det bra för de svenska partier som lyfte klimatfrågorna, till exempel Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Till skillnad från i Europa i stort där partierna på yttersta högerkanten ökade rejält. Hur kommer det sig att Sverige skiljer ut sig? – Vi har ett starkt ansvarstagande för klimatet och är ett naturnära och rikt land – men vi ser också att förändring är möjlig. Industrin går före i det här fallet och därför är det viktigt att politiken fyller på med rätt förutsättningar, säger Emma Wiesner. – Debatten i Europa har varit mer fokuserad på industri och konkurrenskraft och att klimatpolitiken ska stå tillbaka. Men jag menar att det inte finns någon motsättning här – de här frågorna går hand i hand. Efter valet kan man konstatera att mittenblocket har fortsatt majoritet i EUparlamentet, även om ytterkantspartierna ökat. – Det innebär att vi fortfarande kan ta beslut i en EUpositiv riktning. Men valresultatet påverkar maktfördelningen och försvårar samarbetet. Det betyder att vi måste driva en smartare klimatpolitik. Klimatagendan behöver inte avstanna bara för att man vill