Tidningen Energi 1
Här fanns det till exempel ett långt gånget försl
ag att förbjuda grot (grenar och toppar) i energimixen eftersom det inte ansågs hållbart. Dessa restprodukter står idag för cirka en femtedel av energin i den svenska fjärr och kraftvärmesektorn. Men förslaget ändrades under våren 2023. – Vi lyckades avvärja det beslutet. Bioenergi kanske inte är ett bränsle för alla, men straffa inte dem som har möjligheterna till lokala restprodukter som i Sverige och Finland. Samtidigt pekar hon på att fjärrvärmebranschens tillgång till biobränslen kan påverkas genom den nya marknadssituationen. – Bioråvaran kommer bli allt mer värdefull i flera sektorer såsom flygbränsle, material, kemi och textil. Det blir större konkurrens för fjärrvärmebranschen. D et var klimatfrågan som en gång i tiden var startpunkten för hennes karriärbana. Året var 2006 och en 13årig Emma Wiesner tittade på Al Gores film ”En obekväm sanning” om den globala uppvärmningen. – Den var så skakande att jag bestämde mig för att engagera mig. Tänkte gå in i Miljöpartiet men insåg snart att det fanns andra värden som liberalism. Så det blev centern istället. Efter naturvetenskaplig linje på gymnasiet valde hon mellan pol kandexamen och civilingenjör. Valet föll till slut på energisystem i Uppsala som bland annat ledde till ett sommarjobb hos Mälarenergi (”där jag bland annat övervakade en gammal kolpanna”). Efter det praktiserade hon på Svenskt näringslivs Brysselkontor, jobbade som analytiker på Sweco och med hållbarhets och samhällsfrågor på Northvolt innan hon slutligen kom in i EUparlamentet 2021. – Det har varit en ständig pendel mellan det politiska och det tekniska. Båda områdena är väldigt spännande, konstaterar Emma Wiesner. Hon vill inte recensera den svenska energipolitiken då hennes mandat gäller den europeiska arenan. Men 3 LÄSTIPS Exponentiell klimatomställning Rebecka Carlsson Färskt vatten till blommorna Valérie Perrin Brussels Playbook (Politico) – ”ett nyhetsbrev för alla EU-nördar” om du nu skulle vara Sveriges energiminister, vad skulle du ta tag i då? – Jag hade varit aktiv i Bryssel för att lägga om gaspolitiken eftersom den styr så mycket av övriga energifrågor och inte minst elpriserna. Jag hade även jobbat mycket med miljö och klimatministern för att strukturera om miljöbalken. Det tar för lång tid med tillstånd. Och jag hade sett till att Hansabrigde slutförts (den planerade elnätsledningen mellan Sverige och Tyskland). Ett sammankopplat elnät bygger ett robust elsystem och sänker utsläppen, säger Emma Wiesner. Nu satsar man mycket på kärnkraft – hur ser du på det? – Jag ser att den behövs under överskådlig tid. Jag är inte emot ny kärnkraft men jag tycker inte att man ska använda statliga medel till det. H ennes drivkrafter idag är desamma som när hon började att engagera sig som 13åring: att sänka koldioxidutsläppen. – Jag vill vara en drivande politiker som vill förändra. Ibland handlar det om att flytta ett kommatecken eller en parentes. Som under den där förhandlingen natten den 17 december. Då handlade det bokstavligen om en parentes före orden ”avfallshantering” som skapade ett kryphål. – Bara det beslutet innebar att Europa nu ska minska koldioxidutsläppen med 44 miljoner ton per år – ungefär lika mycket som hela Sverige släpper ut. Vi hörs igen efter ett sommaren då Ursula von der Leyen fått fortsatt förtroende som EUkommissionens ordförande. Under juli fick även EUparlamentarikerna sina nya utskottsposter. Det visar sig att Emma Wiesner inte blir kvar i industriutskottet, men istället blir hon vice gruppledare i miljöutskottet (utöver fiskeoch jordbruksutskotten). – Många av de viktigaste energifrågorna behandlas i miljöutskottet, som utsläppshandel, klimatmål och energieffektivisering. Jag tror att det finns god potential att driva energipolitik där, säger hon. TUFFA SLUTFÖRHANDLINGAR Efter åtta månaders förhandlingar, i december 2022, lyckades EU ena sig om revideringen av EU:s utsläppshandel. Här är en bild från slutförhandlingen där Emma Wiesner är flankerad av Wilhelm Bargum (t v), rådgivare till Renew Europe, och Gustav Fritz, sakkunnig från Centerpartiet. – Innan ETS-förhandlingen den 17 december bjöd jag hem hela förhandlingsteamet och bjöd på amerikanska pannkakor och blåbär. Vi visste att det skulle bli en lång natt så det krävdes mycket energi, bokstavligt talat. Det var kanske det som blev framgångsfaktorn, säger Emma Wiesner. TIDNINGEN ENERGI NR 3 2024 17