Tidningen Energi 1
FOKUS Vindkraftens incitament V 20 NR 3 2024 TIDN
INGEN ENERGI id laxfloden Simojoki, drygt 30 minuter från den svenska gränsen, ligger den lilla kommunen Simo som under bara 2022 mottog drygt 18 miljoner kronor i fastighetsskatt från de 64 vindkraftverk som har byggts i kommunen. – Om det inte vore för intäkterna från vindkraftverken hade kommunen redovisat finansiella underskott genom åren. Även de kommuninvånare och politiker som har varit negativa till vindkraftens inverkan på landskapet förstår och accepterar vilken betydelse vindkraften har för Simo, förklarar kommundirektör Vivi Marttila. När Simo 2011 förlorade dragkampen om etableringen av Fennovoimas kärnkraftverk – ett projekt som sedan lades ner 2022 – ställde kommunen snabbt om fokus för att attrahera företag som projekterar och bygger vindkraft. Vindkraftsutbyggnaden hade ännu inte tagit fart i Finland och det första vindkraftverket som uppfördes i kommunen 2012 var också ett av de första kommersiella verken i landet. – Efter att ha varit öppna för kärnkraft var det ingen jobbig eller kontroversiell process att godkänna vindkraft. I över tio år har vår strategi varit att bidra och bistå gröna energilösningar, säger Vivi Marttila – Orsaken till att vi är öppna för nya investeringar är enkel. Till skillnad från närliggande kommuner som Kemi och Torneå har vi inga pappersbruk eller stora fabriker utan måste hitta andra sätt att säkra intäkter till kommunen. Vid uppförandet av de 40 första vindkraftverken valde vindkraftsprojektören att namnge varje verk efter nyfödda kommuninvånare. Varje barn fick en karta där deras turbin är markerad och en Muminlampa, en gest som Vivi Marttila anser har bidragit till en mer positiv inställning till vindkraft. Efter att ha varit den kommun med mest vindkraftsproduktion i Finland 2021 halkade Simo ner på en sjätteplats förra året, men om kommunen får bestämma avancerar de snart uppåt igen. – Just nu byggs det inget, men det pågår planering i fyra olika projekt som kan ge ytterligare runt 90 turbiner. Våra befintliga vindkraftverk är byggda på land, men ett av de nya projekten planerar att bygga vindkraft i Bottenviken. Simos kommunfullmäktige är positiva. Än så länge har inget projekt stoppats av kommunen. – Nu har kommunen dessutom givit Exilion klartecken att bygga en av Finlands största solcellsparker i Simo med årlig kapacitet på 65 GW, vilket kommer generera ytterligare runt 3 miljoner kronor i årliga skatteintäkter. I Finland tillfaller fastighetskatten för elproducerande anläggningar kommunen istället för staten. Tidigare omfattades vindkraften av den allmänna fastighetsskatten på cirka 1,5 procent av taxeringsvärdet, men sedan 2018 är det kommunerna som beskattar anläggningarna med upp till max 3,1 procent. Med vindkraftverkens fastighetskatt som bas bygger Simo nu en ny grundskola och gymnasium för 140 miljoner kronor. – Det är den största investeringen i kommunens historia och den hade inte varit möjlig utan vindkraften. Nu får alla skolelever fantastiska förutsättningar att forma sin framtid. Alla gillar inte vindkraft, men alla invånare – från skolelever till pensionärer – har förstått vad den betyder för Simo, säger Vivi Marttila. I Sverige är frågan om incitament högaktuell med tanke på att så många kommuner lägger in sitt veto mot nya vindkraftsetableringar. Enligt Svensk Vindenergi stoppades 1 258 vindkraftverk mellan 2020 och 2023 genom kommunalt veto, vilket motsvarar cirka 72 procent av alla tilltänkta verk. Och samma utveckling har fortsatt under första halvan av 2024. I Sverige har branschaktörer och kommunen väntat på besked sedan den så kallade incitamentsutredningen (”Värdet av vinden”) lade fram sina förslag våren 2023. Här föreslog man bland annat en ersättning baserad på avstånd, verkets höjd samt elpriset. Utredaren menade även att det skulle behövas en kommunal intäkt genom en skatt, vilket hon dock var förhindrad att föreslå på grund av det tilläggsdirektiv som den borgerliga regeringen gett. Men i början av september presenterade regeringen ändå, som en budgetnyhet, att ett stöd motsvarande fastighetsskatten för vindkraft (0,5 procent för de flesta anläggningar idag) ska delas ut till kommuner som säger ja till vindkraftsetableringar. Regeringen avsätter 340 miljoner kronor för denna satsning för 2025 (se grafik). – Vi välkomnar regeringens besked. Som vi ser med alla stoppade projekt är kommunernas roll för att förverkliga utbyggnaden av elproduktion central, och då krävs incitament där kommunal fastighetsskatt är den bästa och snabbaste lösningen. Att genomföra detta kräver ingen lagändring, säger Tomas Hallberg, ansvarig för tillstånd vid Svensk Vindenergi. Svensk Vindenergi har länge följt utvecklingen av incitament i Norden. Danmark och Norge har precis