Tidningen Energi 1
KOMMUNALA SKATTEINTÄKTER PER ÅR FÖR LANDBASERAD V
INDKRAFT (2022) 330 miljoner kronor 220 miljoner kronor Finland Fastighetsskatt som tillfaller kommunerna. Kommunerna bestämmer själva skattesatsen för elproducerande fastigheter, men med ett tak på 3,1 procent. Havsbaserad vindkraft omfattas också av fastighetskatt om den ligger inom territorialvattnet. Förutom skatter utgår ersättning till närboende. Norge Fastighetsskatt som tillfaller kommunerna. Skattesatserna bestäms av kommunerna själva, och får inte överstiga 0,7 procent av värdet. Vid landbaserad vindkraft finns även en kommunal produktionsavgift på 10 NOK/MWh. Förutom skatter utgår ersättning till närboende. 180 miljoner kronor Danmark Fastighetsskatt som tillfaller kommunerna. Skattesatsen ligger mellan 0,16-0,34 procent. Utöver det berättigas kommunen en fastställd engångsersättning per installerad MW genom den gröna poolen, vilket finansieras av projektören. Förutom skatter utgår ersättning till närboende. 340 miljoner kronor Regeringens budgetförslag för 2025 Sverige Hittills har kommunerna inte fått något stöd alls för vindkraftsetableringar. Men genom regeringens nya förslag i budgeten kan landets kommuner få upp till 340 miljoner kronor från och med 2025. Det är en ersättning som ska motsvara den fastighetsskatt (0,5 procent) som anläggningarna betalar idag. Alla gillar inte vindkraft, men alla invånare – från skolelever till pensionärer – har förstått vad den betyder för Simo. Vivo Marttila, kommundirektör i Simo. som Finland en kommunal fastighetsskatt, men har även andra avgifter och skatter. Tomas Hallberg anser att den sammanlagda nivån haft en negativ inverkan på utbyggnaden av den landbaserade vindkraften i Norge och Danmark. – Avgifterna till kommun och stat samt ersättningen till närboende är så höga och generösa att det är svårt för vindkraftprojektörer att få ekonomi i sina projekt, och därför byggs just nu inte så mycket landbaserad vindkraft i dessa länder, säger Tomas Hallberg. – Finlands modell är mer realistisk utifrån svenska förhållanden, även om det finns vissa skillnader mellan länderna. I Finland är elpriset högre, vilket innebär ett större utrymme för intäktsdelning. Dessutom har Finland kortare tillståndstid och snabbare nätutbyggnad. E nergimyndigheten beräknar att Sverige behöver addera runt 260 TWh i nyproduktion och reinvestering av befintliga produktionsanläggningar fram till 2045. Vindkraft är ett av flera kraftslag där produktionen måste öka markant, men sedan 2020 stoppas som sagt allt fler vindkraftverk av den kommunala vetorätten. – Det är en stor ökning gentemot andra halvan av 2010talet då cirka hälften av projekten stoppades. Attityden gentemot vindkraft förändrades samtidigt som den nya profileringen av kärnkraft inleddes. Det är en oroväckande utveckling eftersom vi behöver öka alla kraftslag för att säkra vårt framtida elbehov, säger Tomas Hallberg. – Risken är att det avskräcker investerare. Under andra kvartalet 2024 fattades inga nya investeringsKommunernas roll för att förverkliga elproduktionen är central. Tomas Hallberg, Svensk Vindenergi TIDNINGEN ENERGI NR 3 2024 21 Källa: Incitamentsutredningen – Värdet av vinden FOTO: DANIEL LARSSON /EOLUS