Tidningen Energi 1
Hela stationen är från början dimensionerad för 1
500 MW elproduktion. Det är ungefär lika mycket som Stockholms effektbehov. Fredrik Johansson, projektledare på Ellevio. – Det känns riktigt spännande att vå vara en del av utvecklingen här, säger Fredrik Johansson, projektledare på Ellevio, när han visar runt i Tovåsens stamnätsstation. Här i gränslandet Ånge–Ljusdal kan Fredrik Johansson, projektledare på Ellevio, blicka ut över Björnberget som det närmaste av flera vindparker. Granne är Svenska kraftnäts 400 kVstation. – Vi transformerar 400 kV130 kV och det känns riktigt spännande att få vara en del av utvecklingen i området. Hela stationen är från början dimensionerad för 1 500 MW elproduktion, säger Fredrik Johansson. Det är ungefär i nivå med Stockholms effektbehov. Industrisatsningarna och vätgasfabrikerna i Alby och Ljungaverk har behov av ett uttag på totalt 750 MW. D en komplexa transformatortransporten från Ludvika – sjö vägen via KöpingIggesund – talas det om än idag. – En stor utmaning var tidsaspekten med en process från planering och fram till transport på bara fyra månader. Men vi lyckades, säger Fredrik Johansson om 390tonstransporten. Och nu väntar en liknande transport? – Ja, 2028 räknar vi med att få nästa transformator på plats. Då kommer vi att göra om ställverket en del också för att förbereda för kommande anslutningar. Bland annat genom att flytta ledningen som kommer från Laforsens stamnätsstation. Ånge kommun räknar med en helt ny befolkningsutveckling med stöd av investeringar och jobb inom 2028 räknar vi med att få nästa transformator på plats. Fredrik Johansson, projektledare på Ellevio den gröna industrihub som växer fram. Samtidigt är det en utmaning att tänka i nya banor efter år av stadig befolkningsminskning. I kommunens översiktsplan sker planering utifrån en befolkningsökning med 2 000 invånare. Mats Gustafsson ser ett skifte i hur lokalbefolkningen ser på framtiden. – Det är mer framtidstro numera, både bland företagare och folk på byn. Ska man nämna något konkret så är det väl fastighetspriserna. En miljon för en villa i tätorten är något av ett riktmärke – förr var det nästintill sensationellt med ett högre pris än så, nu är det bara i undantagsfall billigare. Alexandra Angelbratt ser få orosmoln för de aktuella satsningarna men manar till vaksamhet kring elmixen i SE2. – Med över 90 procent förnybar el i nuvarande system är det såklart fördelaktigt för produktion av grön vätgas. Här är det viktigt att inte fastna i hur det ser ut idag utan även förstå behovet av ytterligare förnybar kraft för att klara gröna investeringar under hela dess livslängd. Konceptet som RES använt i Ånge vill hon gärna använda i andra delar av Sverige för framtida investeringar. – Att bygga upp ett nära samarbete med kommunen och ha en bra förankring i lokalsamhället har varit framgångsfaktorer i Ånge. Dessutom är det ett väldigt roligt sätt att jobba på, säger Alexandra Angelbratt. TIDNINGEN ENERGI NR 3 2024 29