Tidningen Energi 1
– Andra har vinkällare, medan jag har gastuber i
stället för vinflaskor, säger Hans-Olof Nilsson när han står i sitt vätgaslager. märket som registrerades i Sverige, berättar HansOlof Nilsson när vi går förbi bilen. Att vara först och våga prova nya saker verkade vara något som är genomgående för HansOlof Nilsson. – Jag ville bygga ett lågenergihus med ett självförsörjande elsystem där sol skulle vara en central del av elproduktionen. Många sa att det inte skulle fungera i Sverige som har så få soltimmar och andra sa att det skulle gå utmärkt, men ingen gjorde det. Det blev startskottet till att jag bestämde mig för att bygga villan, säger HansOlof Nilsson, som är elingenjör och elektriker i botten. – Och jag bestämde mig direkt för att systemet skulle byggas med standardkomponenter, inte några hemgjorda lösningar, säger han. Villan är på hela 500 kvadratmeter och anledningen till att den är så stor är för att man utgått från hur många solceller och solfångare som krävdes på taket. Den installerade effekten på solcellerna är 20 kW och de producerar årligen omkring 20 000 kWh el. – Jag tittade först på att lagra elen i batterier, men de kan enbart lagra under kortare perioder som några dagar. Elproduktionen från sol är sparsam under vinterhalvåret och det behövdes därför även ett långtidslager. Valet föll då på vätgas, säger HansOlof Nilsson och fortsätter: – Då, 2012, visste jag inte mycket om vätgas. Det fanns inte heller konsulter som kunde hjälpa mig med ett energisystem, så jag fick ta reda på kunskapen själv och utveckla energisystemet till huset. Elsystemet bygger på solceller med energilagring i vätgas för långtidsuthållighet medan golvvärmen kommer från bergvärme. Därutöver gör solfångarna varmvatten under sommarsäsongen. V i har satt oss i husets uterum och HansOlof pekar på en liten trälåda ute i trädgården. Lådan påminner om en bikupa i utseendet. Det är ett friskluftsintag till ventilationssystemet. När temperaturen utomhus sjunker under +7 grader suger ventilationssystemet in luft via friskluftsintaget. Luften går via ett rörsystem som ligger ett par meter ner under marken. Det är 63 meter långt och ringlar sig in till husets ventilationssystem i källaren. Där förvärmer den friskluften som kommer in till ventilationsaggregatet, vilket spar energi jämfört med om luften skulle ha förvärmts med hjälp av el. – I vintras var det 18,6 minusgrader, vilket var det kallaste vi har haft sedan vi flyttade hit. Det var kul för då kunde jag se att det genom friskluftsintaget kom in luft som var en grad varmt. Det är ju en väldigt stor skillnad jämfört med minus 18 grader, säger HansOlof Nilsson nöjt. TIDNINGEN ENERGI NR 3 2024 33