Tidningen Energi 1
Elektrifiering LADDARNA LIGGER FÖRE Under de sena
ste månaderna har rekordmånga publika laddstationer tillkommit och antalet vita fläckar på den svenska laddkartan är nu ytterst få. Nu bör fokus ligga på att öka antalet elbilar på vägarna, menar Martin Olin ansvarig för e-mobilitet på Energiföretagen. TEXT: CARL JOHAN LILJEGREN I juni driftsattes 98 publika snabbladdstationer (över 50 kW) i Sverige med sammanlagt 437 laddpunkter och i juli/augusti tillkom totalt 76 snabbladdstationer med 343 laddpunkter (enligt karttjänsten Chargefinder). – Det är höga siffror. Juni var en rekordmånad, men den följer en trend. De senaste två åren har det byggts väldigt mycket. 2023 ökade antalet snabbladdpunkter med 87 procent från knappt 2 500 till 4 700. Och sedan har har den höga utbyggnadstakten fortsatt, säger Martin Olin, ansvarig för emobilitet på Energiföretagen. Tillgången på laddmöjligheter längs de stora vägarna är idag inte längre någon begränsning för elbilsägande. Sverige klarar än så länge med god marginal utbyggnadskraven i EU:s regelverk AFIR, som innebär att det ska finnas en viss mängd publik laddkapacitet per elbil och laddhybrid. Men medan laddningsutbyggnaden rakat i höjden har ökningstakten av antalet nya elfordon minskat. I augusti var visserligen 56 procent av de nyregistrerade bilarna i Sverige laddbara och andelen rena elbilar nästan 36 procent. Men elbilsförsäljningen har hittills i år minskat med 21 procent jämfört med året innan. – Nu när det är gott om laddinfrastruktur är det snarare att öka andelen nyförsäljning av elbilar som det borde läggas krut på, säger Martin Olin. – Klimatomställningen är betydligt svårare att få till i många andra sektorer som till exempel stål, cement och flyg. Men för vägtransporterna finns det nu väl fungerande teknik och det finns många fordonsmodel44 NR 3 2024 TIDNINGEN ENERGI Det här är frukten av ett gediget arbete hos många laddaktörer och nätägare. Martin Olin, Energiföretagen ler på marknaden vilket gör att vi borde försöka ställa om denna sektor så snabbt det bara går. Att klimatbonusar tagits bort och bränslepriserna gått ned är därför ett hårt slag mot omställningen. Att antalet laddstationer skjuter i höjden så kraftigt nu är i hög grad en ketchupeffekt. Många olika aktörer har under ganska lång tid arbetat med utbyggnaden, och det kan ta flera år innan allt är på plats. Det gäller särskilt anslutningar till elnätet, som är en flaskhals. – Det vi ser nu är frukten av ett gediget arbete hos många olika typer av laddaktörer och nätägare. Utbyggnaden är primärt marknadsbaserad, men även finansierad av statliga bidrag. Till skillnad från bensinstationer, där utbyggnaden historiskt primärt skedde för att sälja just bensin, har laddoperatörerna varierande motiv. Befintliga drivmedelsföretag vill förstås rädda och utöka sin service affär. Biltillverkare vill bygga ut laddinfrastrukturen för att fler ska vilja/ våga köpa elbil, och för att bredda sin affär och stärka banden till sina kunder. Stora energi bolag vill bidra till samhällets elektrifiering, men för dem handlar det också om förädling av el, ett sätt att få bättre betalt för elen, och möjlighet att få nya och/eller stärka banden till befintliga kunder och stärka sina varumärken. För andra aktörer som parkeringsbolag, fastighetsägare, mat och butikskedjor och så vidare är motivet ofta att locka kunder och på så sätt öka lönsamheten i befintliga affärer. Till laddlandskapet hör också en uppsjö av olika samarbeten mellan befintliga och nya aktörer i olika konstellationer, nationella och inter