Årsskrift 1998 Sida 1
Årsskrift 1998 Sida 2
Årsskrift 1998 Sida 3
Årsskrift 1998 Sida 4
Årsskrift 1998 Sida 5
Årsskrift 1998 Sida 6
Årsskrift 1998 Sida 7
Årsskrift 1998 Sida 8
Årsskrift 1998 Sida 9
Årsskrift 1998 Sida 10
Årsskrift 1998 Sida 11
Årsskrift 1998 Sida 12
Årsskrift 1998 Sida 13
Årsskrift 1998 Sida 14
Årsskrift 1998 Sida 15
Årsskrift 1998 Sida 16
Årsskrift 1998 Sida 17
Årsskrift 1998 Sida 18
Årsskrift 1998 Sida 19
Årsskrift 1998 Sida 20
Årsskrift 1998 Sida 21
Årsskrift 1998 Sida 22
Årsskrift 1998 Sida 23
Årsskrift 1998 Sida 24
Årsskrift 1998 Sida 25
Årsskrift 1998 Sida 26
Årsskrift 1998 Sida 27
Årsskrift 1998 Sida 28 vänsterarmen rak och högra
armbågen tätt intill kroppen. Och att inte lyfta klubban i baksvingen förrän den lyfter själv. Det enda svingproblem hon drar sig till minnes är att hon översvingade. Hon gjorde golfen så enkel som möjligt. "Det var bara att smälla il" Och nog smällde det. Det långa spelet var Els-Britas styrka. Hon minns att hon drev ut de flesta andra. Inte så rakt alla gånger, "men med nästa slag kunde jag alltid ta mig tillbaka". Els-Brita berättar stolt att det var tack vare sin sving hon slog långt, i motsats till andra "kraftkvinnor" som slog med sin styrka. "Jag är lång och jag hade en stor båge", förklarar hon. "Bang" blev imponerad På sommaren 1930 skickade tidningen Idun ut sin reporter Barbro Alving till Stockholms golfklubbs bana på Lidingö. Där fick hon en uppvisning av bland andra Marianne Strindberg och ElsBrita. Av artikeln förstår man att Bang gärna ville hålla distans till detta överklassdamernas nöje, men hon lät sig ändå ryckas med: "...efter att ha sett fröken Els-Brita Hammar, den kvinnliga golfisten med den lägsta handicapen och de största segrarna, i aktion en stund blir man snart övertygad om att golfspelet fordrar både kraft, uthållighet och intelligens. fl Tyvärr fick Els-Brita inte så många chanser i mästerskapen att visa att hon verkligen var bäst. Efter SM 1924 på Råsunda, då hon var 18 år, var mästerskapet inställt ända till 1931. I Skandinaviska mästerskapet i Falsterbo 1925 gick Els-Brita till final men förlorade mot en danska som slog mycket kortare. "Jag hade svårt mot dem som spelade kort och rakt." På 15e greenen missade Els-Brita en kort putt för att överleva. Hon mäter upp den, 75 centimeter ungefär. 28 Även året därpå blev det spel, men sedan var Skandinaviska mästerskapet inställt ända till 1956. 1934 gifte sig Els-Brita och flyttade till Tyskland. Hon blev lantfru på ett gods och fick lära sig att slakta och konservera och ta hand om tvättgummorna som kom från byn. Golf var inte att tänka på. Els-Brita kom tillbaka till Sverige 1945, ensam med sina tre söner, mellan ett och tio år gamla. Hon har mycket att berätta om den dramatiska resan från Tyskland och den första tiden i Sverige. Utan varsel måste hon ge sig iväg och blev sedan sittande med pojkarna i fyra veckor i Lubeck i väntan på att Folke Bernadottes förhandlingar skulle gå i lås. I Sverige fick hon nytta av sin textilutbildning och sina språk. "Svenska och tyska har jag till skänks, franska fick jag lära mig i Paris och engelska har jag lärt mig på golfbanan." Söker spänningen Els-Britas första arbete i Sverige var på modehuset Regent, där hon var försäljerska och tolk. Sedan hade hon flera andra arbeten i branschen och 1957 satte hon upp sitt eget företag med tio agenturer på tyger och spetsar. Det man undrar är hur en ensam trebarnsmarilma med så mycket jobb kunde få tid med golf och hur hon kom att tänka på att börja spela igen efter 16 år. "Det var naturligt, så fort som möjligt. Vad tror du?", säger Els-Brita. Det blev möjligt 1950. Då hade hon det bättre ställt och pojkarna hade blivit lite större. Det var mycket för deras skull som hon tog upp golfen igen. ElsBrita gick med i Stockholms golfklubb ute i Kevinge. Nu gällde det - skulle hon kunna väcka upp natursvingen ur den långa dvalan? Els-Brita var inte orolig. "Det gick fort att börja, det sitter i under resten av livet och ger så mycket glädje", berättar hon. Det roligaste med golf är spänningen i en match, tycker Els-Brita.
Årsskrift 1998 Sida 29
Årsskrift 1998 Sida 30
Årsskrift 1998 Sida 31
Årsskrift 1998 Sida 32
Årsskrift 1998 Sida 33
Årsskrift 1998 Sida 34
Årsskrift 1998 Sida 35
Årsskrift 1998 Sida 36
Årsskrift 1998 Sida 37
Årsskrift 1998 Sida 42
Årsskrift 1998 Sida 43
Årsskrift 1998 Sida 44