Advokaten 1
Referat preSidenten i finLandS HöGSta dOMStOL, pa
uLiine kOSkeLO: ”Lagstiftaren gör i vissa frågor helst ingenting” Rättens europeisering och rollfördelningen mellan den lag stiftande och dömande makten stod i centrum vid ett föredrag av Pauliine Koskelo, president i Finlands högsta domstol. teXt per Johansson foto tom knutson, per Johansson H on talade vid Föreningen för lagstiftningsläras välbesökta sammankomst i Högsta domstolens lokaler i Stockholm i maj. Det finländska och svenska EU-medlemskapet samt tillämpningen av Europakonventionen om mänskliga rättigheter har genomgripande påverkat rättsordningen och ställer nya krav på domstolarna. – Det är inte bara rättskällorna som förändrats, nu måste även de nationella domarna kontrollera att normerna som tillämpas är förenliga med unionsrätten och konventionen. Dessutom ska vi medverka till en normprövning på unionsnivå, sa Pauliine Koskelo. Maktförskjutning mot en mer betydande roll för domstolarna på bekostnad av lagstiftaren i rättssystemen är på gott och ont; bra och nödvändigt i bemärkelsen att rättighetsskyddet stärkts, samtidigt pekade hon på debatten i både Sverige och Finland kring problem med den nya maktbalansen. – Detta är också en europeisk debatt, speciellt häftig är den i Storbritannien där man talar om ”unelected European judges” som ett hot mot demokratin. Men debatten är oundviklig då domstolarna har att utgå från allmänt hållna regler och de ska inte bara tolka dessa utan ge dem innehåll. 14 Pauliine Koskelo. Enligt presidenten har det även i Sverige och Finland funnits en rädsla att för mycket inflytande går till domstolarna och att dessa ibland velat roffa åt sig sådan makt som tillhör demokratiskt valda institutioner. Men föredraget fokuserade på ”De politiska instanserna vill undvika att en europeisk domstol säger att de gjort en felbedömning – och de blir allt mer avvaktande.” myntets andra sida: hur lagstiftaren undandrar sig från att hantera samhällsproblem. Denna passivitet tvingar domstolarna att agera i frågor som egentligen borde hanterats i andra forum. Europeiseringen har inneburit en ökad styrning av rättsordningen genom synnerligen allmänt formulerade rättsliga principer, vilka konkretiseras genom rättspraxis på europeisk nivå. – Detta skapar tolkningsrisker på det nationella planet och ökar oförutsägbarheten. De politiska instanserna vill undvika att en europeisk domstol säger att de gjort en felbedömning – och de blir allt mer avvaktande. Inget händer. Då allt mer styrning på rättsområdet sker via europeisk rättspraxis – som växer enormt – blir det svårare att hålla sig uppdaterad. Enligt Koskelo är i Finland medvetenheten på detta område dålig bland dem som borde känna till den. Hon pekade på den dynamik av styrningen som Presidenten i Finlands högsta domstol, Pauliine rättspraxis utgör och snöbollseffekten, när och hur ska lagstiftaren då reagera när tåget rör sig hela tiden? – Vi ser en minimalism på många områden från lagstiftarens sida. Helst gör man inget, i tvingande fall endast det absolut nödvändiga. En annan orsak till passiviteten kan vara ovanan eller oviljan att argumentera utifrån ett rättighetsperspektiv när frågor inte hanteras i sakdebatter på samma sätt som tidigare. Resultatet blir sämre rättssäkerhet och mindre transparens. Advokaten Nr 5 • 2013