Advokaten 1
Reportage Drönare ”Drönare ska hanteras enligt sa
mma regelverk som andra vapensystem. Man kan ju göra samma saker med dem som med andra vapensystem. Det innebär att principer som nödvändighet, distinktion, proportionalitet och försiktighet är lika tillämpliga.” 130 SVenSka företaG Dan Jangblad, Saabs koncernledning, beskrev vad en obemannad flygfarkost är och vad den kan göra militärt och civilt. Jangblad konstaterade att det är bättre att låta apparater i stället för människor göra arbetsuppgifter som är tråkiga eller farliga, till exempel civila långflygningar, övervaka områden eller utföra farliga militära spaningsuppdrag. Begreppet drones betyder robot men har i sin försvenskning kommit att kalllas drönare, alltså namnet för en stekel utan gadd. Detta är inte ett alldeles lyckat begrepp, enligt Jangblad. De obemannade flygfarkosterna kallas enligt Jangblad lämpligast för RPAS (Remotely Piloted Air System). Det begreppet är på väg att bli det etablerade namnet, som bäst beskriver vad det är fråga om: ”ett fjärrstyrt flygsystem”. De finns i alla storlekar från farkoster som kan bära stora bomblaster till mikrosmå. I Sverige finns det idag 130 civila företag som har tillstånd att bedriva obemannad flygverksamhet, det handlar till exempel om fotografering och kartering. Svenska militären använder RPAS i Afghanistan för spaningsuppdrag. Svenska staten har tillsammans med näringslivet under lång tid satsat pengar på att utveckla RPAS, såväl för civilt som för militärt bruk. Sverige är långt ifrån ensamt om att satsa på RPAS. Det pågår närmast vad som kan liknas vid en global kapprustning, enligt flera seminariedeltagare. inte SpecieLLa reGLer Mark Klamberg, doktor i folkrätt, tog upp RPAS ur ett folkrättsligt perspektiv. Enligt honom behöver användning av den här typen av farkoster inte vara oförenlig med folkrätten under förutsättning att de rättsliga regler som redan finns respekteras. – Drönare ska hanteras enligt samma regelverk som andra vapensystem. Man kan ju göra samma saker med dem som med andra vapensystem. Det innebär att principer som nödvändighet, distinktion, proportionalitet och försiktig20 het är lika tillämpliga, sa Klamberg och fortsatte: – Ibland talas det om att man ska ha speciella regler för drönare men det behövs inte anser jag. Om man gör en ändring för att anpasDan Jangblad. sa regelverket till terrorism då är Klamberg rädd för att tröskeln riskerar att sänkas för när det är tillåtet att använda våld. Enligt Klamberg kan det finnas befoMark Klamberg. gad kritik, överträdelser eller brott då det gäller användningen av drönare men det handlar då om att det existerande regelverket inte följs. Det egentliga problemet är alltså att gällande regler inte följs snarare än att det behövs fler. – Jag tycker inte heller att drönare ska förbjudas, sa Klamberg. Klamberg gick igenom olika problemområden och beskrev vad som folkrättsligt är att betrakta som legitima liksom illegitima mål. Även frågan om berörda staters samtycke togs upp. Den stora frågan när det gäller terroHans Corell. ristbekämpning som Klamberg ser rör det som USA kallar ”kriget mot terrorismen”. Ska det ske enligt reglerna för väpnad konflikt eller enligt reglerna för fredstid, alltså vanlig lagföring? För att avgöra om det är en väpnad Katarina Tracz. konflikt måste graden av organisation hos den icke statliga aktören avgöras, vilken hierarki och vilken struktur har man, samt vilken intensitet är det i striderna? Om det är en väpnad konflikt finns två typer av legitima mål. Den ena är organiserade väpnade grupper. Den andra är civilpersoner som direkt deltar i striderna. OrO för uSa:S anVändninG Hans Corell, f.d. biträdande generalsekreterare och rättschef i FN, uttryckte stor oro för hur USA agerar i sin användning av RPAS. Corell menar att USA:s resonemang att landet ägnar sig åt självförsvar då man attackerar mål utanför en regelrätt stridszon med RPAS är väldigt långt ifrån FN-stadgans regler om självförsvar. Misstänkta terrorister ska ställas inför rätta, anser Corell. – Det är viktigt att man riktar blicken mot horisonten och ser in i framtiden. I stor utsträckning saknar jag statsmannaskap, personer med förmåga att se framåt och med insikt om hur mänskligheten ska administreras i framtiden, sa Corell som menar att de problem som mänskligheten står inför i framtiden måste lösas inom ramen för ett regelbaserat internationellt system. – De västliga demokratierna med USA i spetsen måste ta ledningen här. Annars skickar de en väldigt otäck signal till resten av världen. Och det är bara en tidsfråga innan det geopolitiska centret på jordklotet ligger någonstans mellan Kina och Indien, sa Corell med eftertryck. reLatiVt fÅ ciViLa dödaS Katarina Tracz, biträdande chef för tankesmedjan Frivärld, har skrivit en rapport om användningen av RPAS. Hon har granskat baksidan av att använda RPAS. Hon berättade att även om många civila dödats av RPAS så har motsvarande siffra i konflikter med konventionell krigföring i övriga världen under de senaste åren legat på 33–80 procent, vilket är en betydligt högre siffra. Påståendet att användningen av RPAS har varit kontraproduktiv då den skulle ha lett till ett ökat hat mot USA i länder de används går, enligt henne, inte att entydigt slå fast. Till exempel är de antiamerikanska stämningarna utbredda i länder som Egypten och där har inte RPAS använts. – Den stora frågan som terroristbekämpningen aktualiserar är hur kriget har förändrats. Förr skedde krigen mellan stater, nu ser vi i allt större utsträckning hur de sker mellan stater och icke statliga grupper. Det verkar som om det redan håller på och sker en omdefiniering av de här begreppen. Frågan är om inte det är önskvärt givet hur modern krigföring ser ut, sa hon. På seminariet diskuterades även hur den framtida civila användningen av RPAS kan påverka den personliga integriteten. Andra frågor som uppmärksammades var USA:s definition av självförsvar och hur förenligt det är med folkrätten att använda RPAS i Jemen. n Advokaten Nr 5 • 2013