Advokaten 1
folkrättsbrott, i strid med FN-stadgan och folkrä
ttens suveränitetsprincip. I fallet Jemen finns således samtycke från den jemenitiska regeringen som på sitt territorium har problem med jihadister inom vad som kallats AQAP (”Al-Qaida in the Arabian Peninsula”). Framför allt ville man åt den jihadistiske predikanten Anwar al-Awlaki, som gömt sig i bergen och spred propaganda via sin blogg och Youtube och kallats ”Bin Laden of the Internet”. En domstolsprocess in absentia inleddes mot al-Awlaki i november 2010, men samtidigt förklarade domstolen att man önskade den åtalade ”död eller levande”. Behovet av en rättegång sågs inte som det primära. Den 30 september 2011 dödades al-Awlaki av en amerikansk drönare. Ett problem för Obama var att al-Awlaki var medborgare i såväl Jemen som USA. Han var född i New Mexico, och presidentens republikanska kritiker opponerade sig emot att amerikanska medborgare avrättades på distans, i strid med sina konstitutionella rättigheter. Obamas försvar var att det rörde sig om en person som förklarat krig mot USA, al-Awlaki hade sänt iväg terrorister på bombuppdrag mot amerikanskt territorium, och vidare att man inte kom åt honom på vanligt sätt. Detta må vara korrekt, men det berättigar inte till ett åsidosättande av rättsstatliga principer och mänskliga rättigheter. Inte heller kan åberopandet av Jemens samtycke ändra bilden. Det visar bara att de två staterna gemensamt gjort sig skyldiga till ett rättsstridigt agerande. prOpOrtiOnaLitet i kriG Undantagsvis kan krigets lagar vara tillämpliga genom att territoriet ifråga är inblandat i en internationell väpnad konflikt. Afghanistan är föremål för en konflikt där olika parter agerar – en nationell regering, en upprorsrörelse med internationella tentakler och internationella styrkor under ett FNmandat. Amerikanska styrkor är också närvarande under ett eget mandat. En sådan typ av konflikt spiller ofta över på anAdvokaten Nr 5 • 2013 dra staters territorier, i det här fallet är det Pakistans territorium som ofta berörs. Folkrätten i krig förbjuder inte drönare som stridsmetod eller stridsmedel. Däremot måste alla militära attacker vara förenliga med en vag men fundamental proportionalitetsprincip. Den humanitära rätten kräver att militära beslutsfattare gör en avvägning så att de civila förlusterna inte blir orimligt stora i förhållande till den militära nyttan av attacken ifråga. Denna proportionalitetsbedömning har inte fungerat i praktiken. Civila offer kan inte helt undvikas i krig, men när antalet drabbade blir orimligt stort har vi att göra med krigsförbrytelser. Många frågar sig kanske om det vore möjligt med ett folkrättsligt förbud mot drönare, men det är för sent. Anden har släppts ur flaskan och alltfler stater överväger att skaffa sig denna militära kapacitet. Lösningen ligger i en strikt tillämpning av de rättsliga normer som finns, i fred och i krig. Ove Bring professor emeritus i internationell rätt 23 Det är två rättsliga regimer som spelar in, såväl mänskliga rättigheter i fred som humanitär rätt i krig, och de måste hållas isär och inte buntas ihop till en enda övergripande rätt till självförsvar mot al-Qaida.