Advokaten 1
Fokus Meddelarfrihet okunnighet och bristande erf
arenheter av vad en publicering kan innebära. graf, en reporter och en nattchef på en morgontidning. Vi anser att de tre brutit mot sin tystnadsplikt genom att identiteten hos en intervjuperson som lovats anonymitet röjdes i tidningen, berättar Anna Skarhed. Såvitt JK kan bedöma vårdar de etablerade medierna sina källor väl och har också kunskap om gällande regler. I de enstaka fall där åtal väckts har det handlat om bristande kunskaper eller bedömningar. – Det är mediernas ansvar att dra gränsen och inte utnyttja enskildas okunnighet och bristande erfarenheter av vad en publicering kan innebära. Det är medierna som har kunskaperna och erfarenheten och som måste se till att upprätthålla de medieetiska reglerna, menar Anna Skarhed och tillägger att det finns inget utrymme eller förståelse för misstag vid publiceringar där en meddelare vill vara anonym. briSter i tiLLäMpninGSOMrÅdet Några skärpningar av bestämmelserna om meddelarfriheten kan Anna Skarhed inte se något behov av i dag. Men när det gäller tillämpningsområdet finns brister som behöver åtgärdas. Det handlar om den alltmer omfattande verksamhet som finansieras med offentliga medel men drivs i privat regi. Främst gäller det vård, skola och omsorg som sköts av entreprenörer på uppdrag av kommuner och myndigheter. Anna Skarhed avgjorde nyligen ett ärende där två kvinnor som deltog i ett fas 3-projekt stängdes av efter att i medierna ha kritiserat verksamheten. – Det såg i första skedet ut som ett fall av överträdelse av repressalieförbudet. Men det slutade som en ”rättslig anka”. – Visserligen var det arbetsförmedlingen, en myndighet, som placerat kvinnorna i fas 3-projektet och det var statliga pengar som finansierade verksamheten. Men eftersom verksamheten drevs av ett privatägt företag var det inte möjligt att rikta kritik mot arbetsförmedlingen för att kvinnorna stängdes av. Enligt de regler som gäller för privat verksamhet har arbetsgivaren rätt att förvänta sig att anställda uppträder lojalt mot företaget. Där gäller inte repressalieförbudet och förbudet mot efterforskning. – Regeringen har tillsatt en utredning som ser över möjligheterna att ge anställda inom privata företag som finansieras med offentliga medel meddelarskydd. Det är visserligen inte lätt rent juridiskt att lösa det men en förändring framstår som nödvändig, förklarar hon. Yttrandefriheten måste alltid vägas mot andra starka samhällsintressen. Det kan gälla rikets säkerhet, rättssäkerheten, den personliga integriteten och intresset av en effektiv brottsbekämpning. Därför finns sekretessbestämmelser som i vissa fall innebär att meddelarfriheten bryts. Det förekommer att poliser lämnar ut uppgifter till medierna under en pågående förundersökning. I många fall handAdvokaten Nr 5 • 2013 lar det inte om att avslöja svåra missförhållanden eller övergrepp utan kanske bara att en känd person gripits för något mindre allvarligt brott. Läckaget från förundersökningar har lett till att röster höjts för att beröva poliser deras meddelarfrihet och att det borde vara kriminaliserat att lämna ut uppgifter ur en förundersökning även i de fall de inte omfattas av kvalificerad sekretess. Anna Skarhed håller inte med. – När det gäller uppgifter som inte omfattas av kvalificerad sekretess får vi nog trots allt stå ut med att meddelarfriheten ibland används på ett sätt som det egentligen inte är tänkt. Det är det pris vi får betala för att det ska vara möjligt att till exempel avslöja om tvångsmedel använts på ett felaktigt sätt, menar hon. Problemet med läckor bollar hon i stället tillbaka till polisen och medierna. – Det är polisledningens sak att se till att etiken inom kåren är hög. Det är deras uppgift att se till att det finns en polisheder som innebär att poliserna känner samhörighet med myndighetens verksamhet och använder meddelarfriheten på ett omdömesgillt sätt. När det gäller medierna borde etiken säga dem att de inte ska betala för tips från poliser. Det ligger i deras intresse att vi upprätthåller en god rättsordning, menar Anna Skarhed. Rent generellt menar Anna Skarhed att en etik och yrkesstolthet som vårdas inom en yrkeskår och kontrolleras av dess egna organisationer är lika värdefull och kanske effektivare än att lagstiftaren träder in och stiftar lagar. Hon tar Advokatsamfundets disciplinnämnd som exempel. – Den står under min tillsyn och även om vi kan ha synpunkter vad gäller detaljer, till exempel att beslut borde motiveras fylligare, fungerar verksamheten väl. På samma sätt hoppas jag att medierna kan upprätthålla sin självsanerande verksamhet så att lagstiftaren slipper gripa in. n Hans-Gunnar Axberger: Myndighetskulturen inger oro – vänd! 27 Enligt de regler som gäller för privat verksamhet har arbetsgivaren rätt att förvänta sig att anställda uppträder lojalt mot företaget.