Advokaten 1
Fokus Meddelarfrihet beStäMMeLSerna Meddelarfrihe
t och Meddelarfriheten ger alla rätt att lämna uppgifter för offentliggörande i medier som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagarna utan att kunna straffas för det. D et straffrättsliga ansvaret för innehållet kan bara utkrävas av en person. Detta ensamansvar finns reglerat i detalj i tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). När det gäller periodiska skrifter är det i första hand utgivaren som bär det straffrättsliga ansvaret. Meddelarfriheten gäller enskilda fysiska personer men inte myndigheter som till exempel informerar om sin verksamhet. MOttaGarkretSen En förutsättning för att meddelarfriheten ska gälla är att uppgifterna lämnas med syfte att de ska nå offentligheten och att de lämnas till vissa angivna mottagare. Mottagarkretsen omfattar bland andra utgivare, författare, redaktioner, nyhetsbyråer och företag som till exempel framställer tekniska upptagningar. Man kan uttrycka det som att mottagarkretsen omfattar alla som på ett mer direkt sätt har möjlighet att publicera uppexeMpeL pÅ faLL: repreSSaLieförbudet JK kritiserar lagman för att ha vidtagit repressalier Lagmannen vid Göteborgs tingsrätt, Stefan Strömberg, blir upprörd när en domare kritiserar förhållandena vid tingsrätten i lokalradion. I ett e-brev till samtliga domare och till generaldirektören för Domstolsverket går lagmannen till hårt angrepp mot domaren som på uppdrag av Domstolverket arbetat med att avgöra äldre domar vid landets tingsrätter. Enligt Strömberg har domaren sin fulla rätt att uttala sig men uttalandena är ”osakliga” och uppfattas av många som ”kränkande”. Domaren uppmanas att be om ursäkt. Till detta ”vill jag lägga” skriver Strömberg ”att jag nås av envisa rykten om att Du på de utbildningar Du medverkar i på Domstolsakademin uttalar Dig nedvärderande om 34 tingsrätten och dess sätt att arbeta. Det ska Du sluta med!”. JK konstaterar i sitt beslut att repressalien mot domaren visserligen inte faller inom det straffbara området men att uppmaningen att be om ursäkt framstår ”som mindre väl övervägd”. Att uppmana en domare att sluta med att uttala sig om verksamheten får enligt JK:s mening ”anses ha gått över gränsen för vad som är lämpligt med hänsyn till grunderna för den yttrandefrihetsrättsliga regleringen”. JK, kritik mot rikspolischefens stab En anställd vid polisen i Östergötland riktar kritik mot sina chefer för att tjänstefordon används på ett sätt som strider mot trafiklagstiftningen. Polismannen uttalar sig även i massmedierna men när han inte får gehör hos den egna ledningen skriver han också till rikspolis chefen. Från en i rikspolischefens stab får han svaret att medierapporteringen skadar ”polisväsendet i stort” och att rapporteringen även uppfattas som besvärande. I sitt yttrande till JK tar rikspolischefen avstånd från formuleringarna i brevet till polismannen. Formuleringarna har enligt rikspolischefen använts ”av ren obetänksamhet” och rikspolisAdvokaten Nr 5 • 2013 gifterna i ett medium som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagarna. efterfOrSkninGSförbud Meddelares rätt att vara anonym skyddas bland annat genom förbudet för myndigheter och andra allmänna organ att uppsåtligen efterforska vem som meddelat en uppgift. Förbudet gäller även i de fall uppgiften skyddas av sekretess om utlämnandet sker muntligen. Stadgandet gäller alltså inte privata företag eller enskilda. Det innebär att där en myndighet inte får efterforska vem som ”läckt” får till exempel en journalist göra det. Det är givetvis förbjudet för myndigheter att anlita någon för att bedriva efterforskning. repreSSaLieförbud I såväl TF som YGL finns ett lagfäst förbud för myndigheter och andra allmänna organ att vidta repressalier mot den som använt sin yttrandefrihet. Reglerna har skärpts under senare år och innebär inte bara ett förbud att avskeda en person utan även andra bestraffningar som till exempel att hindra en persons löneutveckling eller utfärda skriftliga varningar. tyStnadSpLikt Tystnadsplikt gäller för den som mottagit uppgifterna. Det innebär att en journalist som fått uppgifterna inte har rätt att utan medgivande från meddelaren ens tala om för sin utgi