ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 1
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Kort om Willh
em
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Året i korthe
t
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Willhem 10 år
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 VD-ord
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Intressenter
& väsentliga frågor
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Trender & dri
vkrafter INLEDNING OMVÄRLD & VÄRDESKAPANDE STRATEGI & STYRNING FASTIGHETER & FÖRVALTNING BOLAGSSTYRNING FINANSIELL RAPPORTERING ÖVRIG INFORMATION Trender och drivkrafter Willhem påverkas av flera yttre faktorer och drivkrafter. Avkastningen påverkas till stor del av utvecklingen på bostadsmarknaden och de finansiella marknaderna. Bolagets arbetssätt och relation med kunder påverkas av trender som digitalisering och hållbarhet. Bostadsmarknaden i Sverige Balansen mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden påverkar Willhems vakansgrad. Generellt råder det en brist på bostäder i Sverige. I Sverige är den vanligaste boendeformen ett egenägt småhus följt i tur och ordning av hyresrätt och bostadsrätt. Vid utgången av 2019 fanns det enligt SCB knappt 5 miljoner bostäder i Sverige, varav knappt 1,5 miljoner var hyresrätter. Förutsättningarna på bostadsmarknaden är lokala eller regionala och skiljer sig därför åt beroende på var i landet man befinner sig. Generellt har storstadsregionerna stor inflyttning och en stor efterfrågan på alla sorters bostäder medan andra orter kan ha brist på vissa sorters bostäder. En stor majoritet av Sveriges befolkning bor dock i kommuner som har ett generellt underskott av bostäder. I Boverkets bostadsmarknadsenkät 2020, som genomfördes före utbrottet av covid-19, uppgav 243 av Sveriges 290 kommuner att det finns ett underskott av bostäder på centralorten i kommunen. Av de 38 kommuner som angav att bostadsmarknaden på centralorten är i balans räknas alla utom en, Östersund, till kategorin övriga kommuner med färre än 25 000 invånare – samma kategori som de fem kommuner som uppgav ett överskott och de fyra som inte svarade. En reglerad hyresmarknad Den svenska hyresmarknaden är reglerad och följer principen om bruksvärde, vilket innebär att lägenheter med samma bruksvärde ska ha samma hyra. Bruksvärdet bestäms av faktorer som lägenhetens storlek, planlösning, reperationsstandard, läge i huset, ljudisolering och hur modern den är. Tillgång till hiss, tvättstuga, bilplats och förråd kan också påverka. Hyran för varje lägenhet fastställs vid en årlig förhandling mellan fastighetsbolaget och Hyresgästföreningen. 2020 ökade hyrorna med i genomsnitt 1,9 procent vilket var samma ökning som 2019. Sedan 2006 kan nybyggda hyreshus undantas i 15 år från bruksvärdessystemet genom att tillämpa en presumtionshyra som utgår från produktionskostnad och ett rimligt avkastningskrav. För att kunna undanta lägenheter måste dock en överenskommelse nås i förhandlingar med Hyresgästföreningen. Drivkrafter på bostadsmarknaden Ökande befolkningsmängd Sveriges befolkning väntas enligt SCB att öka från 10,3 miljoner 2019 till knappt 11,1 miljoner 2030. Den största ökningen väntas ske i storstäder med pendlingskommuner och i andra större städer. Alla kommuner utom landsbygdskommuner, där det 2019 bodde knappt 0,5 miljoner människor, väntas dock växa till 2030. SCB spår att Sveriges befolkning fortsätter växa efter 2030 för att nå 12,7 miljoner invånare 2070. Fortsatt underskott i nyproduktion Boverket bedömer att befolkningstillväxten har överstigit produktionen av nya bostäder sedan 2006, vilket gör att det finns ett ackumulerat underskott av bostäder. Under 2019 påbörjades det totalt 49 300 bostäder i Sverige, en siffra som Boverket bedömer kommer att minska under både 2020 och 2021 med en liknande nedåtgående trend för samtliga bostadstyper. Som jämförelse bedömer Boverket att det behöver byggas cirka 64 000 bostäder per år för att möta behoven. Tillgång på planlagd tomtmark Utöver efterfrågan påverkas nyproduktionstakten också av det begränsade utbudet av tomtmark. På kort till medellång sikt har kommunerna få färdiga detaljplaner med byggrätter för flerbostadshus och processen att ta fram nya är idag tidskrävande. Från identifiering av byggbar mark till färdig detaljplan tar det flera år. Resursbrist på arbetsmarknaden Sedan finanskrisen 2009 har bostadsbyggandet ökat kraftigt i Sverige, främst av flerbostadshus. Det har fört med sig en brist på arbetskraft i byggsektorn och ökade kostnader i nybyggnationsprojekt. Konsekvensen av det kan bli att projekt inte genomförs eftersom lönsamheten inte är tillräcklig eller att det är svårt att få tag på entreprenörer. 10 WIL LHEM ÅRS - OCH HÅLL BARHE T SR EDOV I SNING 2020
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Värdeskapande
modell
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Överblick str
ategi & mål
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Ekonomi
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Kund
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Fastighet
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Internt
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Omvärld
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Enkel vardag
för kunden
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Fastighetsutv
eckling och förvaltning
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Förvärv & nyb
yggnation
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Bestånd
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Bolagsstyrnin
gsrapport
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Styrelse
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Ledning
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Riskbedömning
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Förslag till
vinstdisposition
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Koncernens rä
kningar
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Koncernens no
ter
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Moderbolagets
räkningar
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Moderbolagets
noter
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Revisionsberä
ttelse
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Nyckeltal och
definitioner
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Fastighetsför
teckning
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Investerarrap
port – gröna obligationer
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 Kompletterand
e hållbarhetsinformation
ÅRS- OCH HÅLLBARHETSREDOVISNING 2020 GRI-index